6. Organisation
6.1 Central förvaltning
Allmänt
Under de första tio åren av Flygvapnets historia leddes flygmaterieltjänsten från Flygstyrelsen. När sedan Flygförvaltningen (FF) bildades 1936 blev arbetet med underhållsfrågorna uppdelat på två sektioner, underhållssektionen och verkstadssektionen, som båda ingick i industribyrån. Genom organisationsförändringar på 1940-talet övergick uppgifterna till den då bildade verkstadsbyrån. I takt med Flygvapnets kraftiga expansion under 1940- och början av1950-talet började man alltmer inse att underhållsfunktionen spelade en avgörande roll för Flygvapnets förbandsfunktion och beredskap. Den 1 juli 1954 var tiden därför mogen för inrättandet av en särskild avdelning för underhållsfrågorna, Flygförvaltningens underhållsavdelning, FF/UH. Samtidigt avvecklades verkstadsbyrån.Flygförvaltningens organisation 1954
Enligt arbetsordningen skulle den nybildade underhållsavdelningen handlägga ärenden rörande drift och underhåll av flygmateriel såsom:
- fördelning av underhållsobjekt på verkstäder
- utarbetande av tekniska föreskrifter och anvisningar
- förrådstjänst och materielförsörjning
- utbildning
- organisation, redovisning och förvaltning
- teknisk och ekonomisk övervakning av verkstäder och förråd
- anskaffning av underhållsutrustning
- utveckling av underhållssystem
- krigsreparationstjänst
- anskaffning av fordon, båtar, brand-, tanknings-, snöröjnings- och flygfältsmateriel
- administrativ databehandling inom FF
.
Tittar man närmare på arbetsuppgifterna inser man att den nya avdelningen getts alla funktioner och befogenheter för att överblick och nödvändig styrning av underhållsverksamheten skulle kunna utvecklas och upprätthållas. Med andra ord svarade underhållsavdelningen för hela försörjningsfunktionen, med sina komplexa samband över materielsystemgränserna, verkstadsfunktionen, underhållsorganisationen och den samordnade materielstyrningen inom Flygvapnet.
Intill 1973 hade t ex chefen för FF/UH likviditetsansvaret för drift och underhåll av flygmateriel genom förvaltningen av underhållsanslaget (Titel 503). Detta underlättade i hög grad arbetet med sakavdelningar, Flygvapnets olika lokala myndigheter och flygstaben. Ingen flygflottilj fick t ex inrätta en teknisk tjänst och anställa underhållspersonal utan att FF/UH gav sitt tillstånd. Det rådde ingen tvekan om var den övergripande beslutsfunktionen för den löpande produktionen låg.
När Försvarets Materielverk (FMV) bildades 1 juli 1968 och FF därmed upphörde fördes underhållsavdelningen över till huvudavdelningen för flygmateriel. Under tiden därefter skedde ändringar i riktning mot försvarsgemensamma lösningar. Verkstadsfunktionen övergick sålunda 1970 till en nyinrättad Verkstadsbyrå och Reservdelsbyrån övergick 1985 likaså till en gemensam Resevdelsavdelning inom FMV.
Försvarets Planerings- och Ekonomisystem (FPE) infördes 1972. Under ett par år därefter kom underhållsavdelningen (F UH) att agera i myndighetsrollen som tidigare, även om det formella ansvaret då övergått till CFV som centralt ansvarig för huvudproduktionsområde 1 (ledning och förbandsverksamhet) inklusive materielmedverkan och medelsförvaltning härför.
Kompetensen för verksamheten låg emellertid kvar i FMV. Detta hade FPE-teoretikerna förutsett och tillskapat begreppet fack. Av regeringens verksamhetsförordning av den 20 maj 1983 framgick att FMV skulle svara för bl a facket materielunderhåll. Det var naturligt att F UH tog hand om detta område, som främst innebar att stödja myndigheterna för att göra produktionen effektivare, meddela föreskrifter för densamma (i samarbete med programmyndigheterna) och utöva kontrollverksamhet.
”Flygets” underhållsavdelning kom med diverse organisatoriska anpassningar att bestå som en sammanhållen enhet fram till år 2001. Motsvarande arbete görs därefter till en del i en försvarsgemensam logistikenhet.
Dokument som innehåller mer information:
Flygvapnets Drift- och underhållssystem (30 MB) Rolf Hjerter (F20/04)
Bilder
.
Artiklar ur Flygvapennytt
.
Artiklar ur TIFF
.
Länkar
.
.