FHT loggo Försvarets Historiska Telesamlingar

flygvapnet loggo

Flyghistoria från SFF


Flyghistoria om flygindustri, museum, händelser, mm.

(Källan till texten nedan är, Svensk Flyghistorisk förening, SFF och dess sida "Kronologi över Flyget i Sverige"). Från dessa sidor har hämtats ett urval av text, om det som i princip berör militärflyget.

(Arméns- marinens och flygvapnets flyghistoria presenteras på egna sidor.)

1912
Svenska Aeroplankonsortiet, SAK, senare Svenska Aeroplanfabriken, bildas under hösten i Stockholm av ingenjörerna Lars Fjällbäck och Tord Ångström, löjtnanterna Gösta von Porat och Allan Ljungner samt redaktören Torsten Gullberg i syfte att skapa en svensk flygindustri. Konsortiet byggde en kopia av den M 1 (Nieuport IV G) som inköpts till armén för medel donerade av Svenska Aeronautiska Sällskapet (SAS). Kopian benämndes M 2 och köptes av den s.k. pansarbåtsinsamlingen som skänkte planet till arméns flygväsende i
september 1913, varefter SAK upplöstes. Aviatördiplom (”svenskt certifikat”) tilldelades under året ingenjör Lars Fjällbäck, nr 4, kandidat Tord Ångström, nr 5, löjtnant Allan Jungner, nr 6, kapten Gösta von Porat, nr 7 och kapten Ragnar Werner, nr 8.6

1912 februari: Riksdagen beviljar 63 000 kronor för anskaffning av det första arméflygplanet. Svenska Aeronautiska Sällskapet bidrog med 30 000 kronor till ett andra flygplan. Kapten Henrik Hamilton hade föreslagit biplanet Breguet C.U-1 och monoplanet Nieuport IV G. Flygplanen erhöll beteckningarna B 1 resp. M1 och tillfördes Kungliga Fälttelegrafkårens flygavdelning.

1912 augusti: Med ett anslag på 12 000 kronor startar Carl Cederström en flygskola på Malmen vid Linköping, Aviatikskolan. Som biträdande flyglärare tjänstgjorde Tord Ångström. Mekaniker var fransmannen Ragueneau och även teknologen Henry Kjellson var med. De fyra första eleverna blev Emil Björnberg, Carl Gustaf Krokstedt, Oscar Lindén och Carl Silow. Flygplanbeståndet bestod av en Blériot och en Farman.

1913. Reparation och underhåll av flygplan påbörjas hos nyupprättade Arméns flygverkstad på Malmen, sedermera CFM och CVM.

1913 oktober AB Södertelje Verkstäders Aviatikavdelning bildas med Carl Cederström som chef för avdelningen. Året därpå startade tillverkningen av flygplan bl.a. Farman HF22 och HF23 och senare Albatros B II på licens, sammanlagt ett trettiotal flygplan. Fabriken lades ned 1917.

1913, 23 februari: K.M:t fastslår att en luftflotta skall uppsättas. Överskottet från den s.k. pansarbåtsinsamlingen, 193 200 kronor, får tas i anspråk.

1914, 26 juli: En civil tysk Albatros B.II på demonstrationstur och förd av Lothar Wieland skadas vid landningen på Gärdet i Stockholm. Den köptes vid krigsutbrottet och kopierades för tillverkning hos Svenska Aeroplanfabriken, Nordiska Aviatik, Södertelge Verkstäder och Arméns flygverkstäder på Malmen. Ett fyrtiotal Albatros av olika versioner kom att tjänstgöra vid det senare uppsatta Flygkompaniet, och några medfördes till flygvapnet 1926. Typen utgick 1929.

1914, 1 augusti: Vid det första världskrigets utbrott disponerar armén fyra och marinen fem flygplan. Alla civila flygplan i landet tillfördes försvaret. Några civila flygförare kontraktanställdes. Arméns flyg uppdelades i två
flygavdelningar med nio flygplan i vardera. Övriga flygplan hänfördes till reserven. Vissa av dem var inte i flygbart skick. I enlighet med 1914 års härordning upprättades arméns och marinens flygorganisationer. I
härordningen avsågs att armén skulle utrustas med tjugosju flygplan, varav tolv i reserv och marinens flygväsende med åtta flygbåtar. Marinen organiserade spaningsgrupper med ett flygplan vardera vid Furusund,
Saltsjöbaden (senare Dalarö), Karlskrona och Göteborg (Nya varvet). Under åren 1914 till 1918 anskaffades mer än femtio flygplan. Behovet av flygande personal, flygförare, ansåg man sig kunna fylla genom uttagning av
officerare från armén och marinen efter frivillig ansökan av respektive officerare.

1914, 7 september: Sveriges första luftfartslag, innehållande förbud mot lufttrafik över svenskt område “utan Konungens tillstånd” utfärdas. Lagens tillkomst var en följd av krigsutbrottet, men behovet av en rättslig reglering av luftrummet och statens suveränitet hade tidigare diskuterats.

1915, 1 maj: Vid det första flyghaveriet i Sverige med dödlig utgång omkommer på Malmen löjtnanten och flygläraren Carl Silow. Silow flög ett biplan av typ Farman.

1915, 1 juli: Enoch Thulin har fått tillstånd att starta flygskola på exercisfältet Ljungbyhed i Skåne, och verksamheten börjar. Av de 101 elever som erövrade aviatördiplom före skolans nedläggning 1920 märks Carl Florman, Arvid Flory, J. D. Hamilton, N. F. Rodéhn, Gustaf von Segebaden, Paul af Uhr, samt Elsa Andersson. K A B Amundson utses till chef för Kungliga Fälttelegrafkåren.

1915, 20 aug: Under högtidliga former överlämnas i Landskrona en Thulin D skänkt till arméflyget av Skånekvinnornas aeroplankommitté. Bl.a. deltog kronprinsparet och KABA i högtidligheten.

1915 augusti: Försvarsföreningen Skånska Kvinnor skänker för insamlade medel ett Thulin-flygplan till försvaret. Kommittén Föreningen skänkte ytterligare ett flygplan påföljande år.

1916. Under sommaren bildas i Stockholm Nordiska Aviatik AB, NAB, av Carl Cederström och Lars Fjällbäck, som lämnat Södertelge Verkstäder. Företaget levererade fyra Albatros, NAB 9, med 100 hk Scania Vabis till Flygkompaniet juni - september 1917 och senare ytterligare fem. NAB startade flygskola i Furusund i februari 1918. Företagets verksamhet upphörde 1918.

1916. Scania-Vabis i Södertälje börjar tillverka flygmotorer, en kopia av en tysk 6-cylinders Mercedes-motor om 9,5 liters slagvolym med överliggande kamaxel. Effekten brukar anges till 100 hk. Ett 25-tal motorer tillverkades för Flyg-kompaniet under 1916-1917. Kvaliteten var lägre än hos originalet.

1916 mars: Två kopior av Albatros levereras till armén från Svenska Aeroplanfabriken, som därefter upphör med leveranser av flygplan. Företagets verksamhet uppgick senare i Södertelge Verkstäder.

En luftförsvarskommittée för Stockholms luftförsvar bildas med bl a bankdirektör Carl Frisk24 som en drivande medlem och genom ett upprop samlas hela 700 000 kronor in. I januari 1917 beställs fyra Fokker D IV som
leverades i mars 1918. De kom av olika skäl aldrig att flygas.

Det första av Enoch Thulin konstruerade flygplanet, Thulin E, levereras till Flygkompaniet, som dessutom får sin första skrivmaskin.

1916, 1 april: Kapten Ernst Fogman blir chef för Flygkompaniet. Talrika byggnader börjar uppföras. Skyddstruppavdelningar organiseras av Flygkompaniet för neutralitetsbevakning: 1. flygavd till Vänersborg,
chef löjtnant Emil Björnberg, tre Albatros, och 2. flygavd till Boden, chef löjtnant Folke Winbladh (senare Gösta von Porat), en Thulin E och två Albatros.

1916, 4 augusti: I ett kungligt brev anges att start- och landningsplatser för flygplan skall anordnas strax norr om Järfälla kyrka (Barkarby), d v s ungefär där senare flottiljen F 8 anlades. Militär flygverksamhet hade dock förekommit tidigare vid denna plats, och årtalet 1913 har därvid omnämts.

1917. Thulinverken, AETA, får en order från Holland på 120 flygplan.

1917. Första svenska jaktflygplanet tillverkas vid Thulinverken i Landskrona. Det är en konstruktion baserad på parasollflygplan av typ Morane.

1917. Nordiska Aviatik AB i Stockholm levererar den första av fyra Albatros till Flygkompaniet. Företaget byggde ytterligare några flygplan; produktionen upphörde 1918.

1917. Nils Kindberg anställs på hösten som provflygare hos Thulin, då aktieägarna anser det alltför riskabelt att Thulin själv gör alla provflygningar.

1917 januari: Kontrakt tecknas med Fokkers fabriker i Tyskland om leverans av fyra jaktflygplan Fokker D IV. Avsikten var att stärka Stockholms försvar genom de frivilliga medel som insamlats. Man beslutade dessutom att
bygga en hangar vid Barkarby flygfält för "Stockholmsjakten". Efter leverans i mars följande år ställdes flygplanen i mobiliseringsförråd och användes, trots försvarets behov av flygplan, överhuvudtaget inte utan skrotades så småningom.

1917 mars: Kapten Ernst Fogman tillträder som chef för Flygkompaniet. Under året nådde Flygkompaniets flygplanbestånd med reserver 27 flygplan. Fogman avgick i november och efterträddes av Gösta von Porat.

1917 april: Försvaret lägger ut sin första anbudsförfrågan på flygplan, ett spaningsplan som skall vara utrustat med en vattenkyld radmotor av märke Benz med effekten 160 hk. Förfrågan gick till Thulinverken i Landskrona,
Nordiska Aviatik i Stockholm och Södertelge Verkstäder. Beställning lades senare till Thulin på fem och till SödertelgeVerkstäder på ett flygplan.

1917 maj: Enoch Thulin rapporterar att han blivit beskjuten av två tyskaflygbåtar i närheten av ön Ven i Öresund. Vid en diplomatisk förfrågan nekade tyskarna till beskjutningen.

1917 juni: Flygkommissionen av år 1917 tillsätts. Betänkandet avlämnades i mars 1918 och föreslog en självständig flygkår. Beslut togs att ärendet skulle hänskjutas till 1919 års försvarsrevision.

1917 augusti: Thulin typ H, Kryssaren, det största flygplan som byggts vid Thulinverken, AETA, i Landskrona, sjösätts. Det är ett biplan med en spännvidd på drygt 19 m, försett med tre motorer, en dragande och två
skjutande. Flygplanet avsågs ha fyra mans besättning. Efter prov inkluder-ande start från vatten i Landskrona och en flygning med fyra passagerare med Enoch Thulin som förare transporteras planet till sjön Salen i södra
Småland där en militärmanöver pågår. Man lyckas då ej få planet att lätta från sötvattnet. Senare under vintern 1917-18 flyger man från Öresunds is. Endast ett exemplar tillverkades; det militära behovet var oklart. Man försökte senare förgäves lansera planet som trafikplan, bl a vid en flygutställning i Kristiania (Oslo) i maj 1918.

1917 september: Första exemplaret av jaktflygplanet SW 15 från Södertelge Verkstäder levereras till försvaret. Flygplanet havererade ganska omgående, men ytterligare två levererades, dock något modifierade.

1917, 1 september: Löjtnant Ivar Sandström omkommer vid ett haveri i Malmö i samband med flygning från Landskrona till Malmö. P g a kastvindar kastas han ur sitt Thulin B-plan och omkommer. Flygplanet fortsätter i luften och havererar ca 600 meter från den plats där Sandström föll ur. Sandström innehade aviatördiplom nr 30.

1918 februari: En Albatros, köpt för insamlade medel, flygs av löjtnanterna Allan Hygerth och Per LorentzSvanbeck från Boden till Finland för att överlämnas som gåva.

1918, 6 mars: Nils Kindberg flyger en Thulin D, ett plan baserat på franska Morane-Saulnier Parasol, ett gåvoflygplan, från Umeå till Vasa i Finland. Planet var en gåva från upptäcktsresanden greve Eric von Rosen till den vita sidan i det pågående finska inbördeskriget. Von Rosen medföljer som passagerare.


1918, 16 mars: Gösta D:son Carlson flyger över en Albatros till Finland, även detta ett gåvoflygplan liksom ytterligare ett flygplan som skeppades över i april.

1918, 23 november: Ett tvåmotorigt tyskt bombplan av typen AEG G.V landar på Ränneslätt, Eksjö, efter ha flugit direkt från Berlin. Efter ett par veckor flygs planet upp till Malmen och ungefär samtidigt beslutas det om inköp om ytterligare fem st AEG G.V. Flygplanen kom dock inte att användas i den reguljära flygtjänsten men deras 260 hk starka motorer kom till nytta i det av Henry Kjellson konstruerade flygplanet S 18. (Se mars 1919.)

1918, 23 november: Ett tvåmotorigt tyskt bombplan av typen AEG G.V landar på Ränneslätt, Eksjö, efter ha flugit direkt från Berlin. Efter ett par veckor flygs planet upp till Malmen och ungefär samtidigt beslutas det om inköp om ytterligare fem st AEG G.V. Flygplanen kom dock inte att användas i den reguljära flygtjänsten men deras 260 hk starka motorer kom till nytta i det av Henry Kjellson konstruerade flygplanet S 18. (Se mars 1919.)

1919. Första exemplaret av de fem från Tyskland inköpta AEG G V kommer till Malmen med löjtnant Gustaf von Segebaden som pilot. Marinflyget anskaffar med början detta år fem begagnade tyska Albatros med 120 hk motor. Under kommande år kommer Flygkompaniets egna verkstäder på Malmen (FVM) att bygga ett antal Albatros med från Tyskland inköpta Mercedes 120 och 160 hk motorer.

1919 mars. I slutet av mars blir det första exemplaret av S 18 klart, ett relativt stort spaningsflygplan. S 18 var det första av Henry Kjellson helt konstru-erade och av Malmens verkstäder byggda flygplanet. Totalt femton exemplar tillverkades. Utgick 1926.

1919 maj: Gösta von Porat och Nils Rodéhn inhämtar vid en studieresa i Frankrike informationer om den dåligt kända och fruktade flygrörelsen spinn. I september kom en instruktion för Flygkompaniet och Marinens flygväsende om hur spinn skulle hävas.

1919, 29 juni: Två flygplan, jaktplanet Phönix D. III och spaningsplanet Phönix C. I, det senare i Sverige kallat Dront, landar på Ladugårdsgärde i Stockholm efter att ha flugit från Österrike via Malmen och Hägerstalund (Barkarby). Förare var österrikaren, ingenjören Edmund Sparmann samt kaptenen Max Perini. Sparmann och Perini gjorde 6 juli en beundrad flyguppvisning över Gärdet i Stockholm med bl.a. "fallande lövet, två looping, ett par vingglidningar och ett luftsprång". Dagen efter började Max Perini passagerarflygningar till en kostnad av 150 kronor per person. De två flygplanen inköptes till armén via Thulinverken, AETA.

1919 juli: En tidigare i landet kvarbliven Breguet 14A-2 skänks av den franska staten och införlivas med Flygkompaniet. Maskinen vann distanstävlingen vid ILUG i Göteborg 4 augusti 1923 med Nils Söderberg som förare och fått köpa planet. (Se juli 1923)

1920. En kungörelse bemyndigar länsstyrelser att i samråd med bl.a. militära myndigheter godkänna civila flygplatser.

1920, 16 april: En Fokker D VII landar på Malmen med tysken Hermann Göring som pilot. Flygplanet övertogs av Flygkompaniet.

1920 juni: Kapten Ernst Fogman, Flygkompaniets chef, beställer för Flygkompaniet, utan godkännande av myndigheterna och utan att medel finns anvisade, ytterligare 20 Phönix D. III från Österrike med leverans, trots
exportförbud, till Fogmans hushållerska, Maria Löfmark. Finansieringen ordnades med diverse knep. Leveranserna påbörjades i augusti 1920. Typen kopierades senare och byggdes vid Flygkompaniets verkstad på
Malmen. Ett antal blev J 1 i flygvapnet och det sista utgick 1933.

1920, 9 juni: Löjtnant Raoul Thörnblad blir den första svensk som hoppar med fallskärm. Fallskärmen var av typ Heinecke, för vilket fabrikat Thörnblad är representant. Ernst Fogman begärde ett anslag på 31 500 kronor för inköp av fallskärmar till Flygkompaniet, men begäran avslogs av K.M:t (d v s regeringen).

1920, 28 juni: Tummelisa, "Lisa", flygs för första gången. Flygplanet var en konstruktion av Gösta von Porat och Henry Kjellson, byggd vid flygverkstäd-erna på Malmen. Flygplanet benämndes senare Ö 1. Totalt 29 flygplan tillverkades på Malmen, de sista av delar från tidigare flygplan samt reservdelar. Sista exemplaret utgick 1935

Det av Henry Kjellson konstruerade S 21, ett enmotorigt biplan, provflygs. Serieleveranser av flygplanet från CFM påbörjades följande år. Tio exemplar tillverkades. Även en version med flottörer och större vingyta tillverkades i åtta exemplar som S 25. Utgick 1931 som S 1 i flygvapnet.

1922, september: Armén lämnar Malmen, och Flygkompaniet får hela fältet för eget bruk.

1923 juni: Det första exemplaret av fem svenskkonstruerade och av Flygkompaniet byggda jaktplan J 23 blir färdigställt. Flygplanet var konstruerat av Henry Kjellson och Ivar Malmer och byggt av CFM. Det havererade senare under året. Ombyggnader i etapper till J 24 och J 24B gav inte förväntade resultatförbättringar.

Bombflygplanet Fiat BR, B 1, anländer till Flygkompaniet. Det förekom senare i två versioner med vissa detaljskillnader. Fem exemplar köptes. Typen kasserades 1932 efter relativt ringa flygtidsuttag.

Leverans av på FVM byggda spaningsflygplanet S 1 påbörjas. Totalt elva flygplan producerades, och de sista togs ur tjänst 1932.

FVM börjar bygga Albatros, Sk 1, i åtta exemplar. Flygplanstypen utgick 1929.
Provflygplanet Heinkel HD 35 anskaffas i ett exemplar. Flygplanet blev Sk 5 i flygvapnet och var kvar i tjänst till 1929.

1925 mars: Ett exemplar av Hawker Siddeley Siskin anskaffas till Flygkompaniet för prov. Utgick 1926.

1926, 7 juli: Löjtnant Nils Söderberg blir den första svensk som räddar sig genom fallskärmshopp. Han hoppar med en Irving-fallskärm från en Phönix D.III, J 1, som under utprovning av risken för flatspinn råkat in i en sådan spinn vid Malmen. Då sedan motorn stannade lämnade Söderberg planet på 400 meters höjd. Det beslutades året därpå att flygvapnets personal skulle utrustas med fallskärmar.

1926, 20 augusti: Omfattande luftförsvarsövningar i stockholmstrakten slutar med en flyguppvisning över Ladugårdsgärde med omkring 10 000 åskådare. Från sex sjöflygplan gjordes fem fallskärmshopp av flygspanare med Thörnblad- fallskärmar. Två av hopparna dödades, då deras fallskärmar inte utvecklades.

1927, 21 januari: Nya nationalitetsbeteckningar införs: Tre svarta kronor, med eller utan vit cirkelyta, blå-gult sidoroder.

1927, hösten: Centrala flygverkstaden i Stockholm flyttas till Västerås, Viksäng, vid Mälaren och kallas därefter Centrala flygverkstaden i Västerås, CFV. Den är i full drift f o m 1928 och där tillverkades under åren 1928-1943 26 sjöspaningsflygplan Heinkel He 5 Hansa, S 5, av olika versioner och 37 Focke-Wulf FW 44 Stieglitz, Sk 12. S 5 användes ända till 1945.. CFV, senare CVV lades ned 1970.

1928. Uppsättning av flyglarmsiréner påbörjas i Stockholm så att invånarna vid luftangrepp enligt myndigheterna påbud "…därvid ha att sätta sig i säkerhet under jorden i källare eller dylikt".

Försöksavdelningen på Malmen, organiserad 1933, som bland annat utför utprovningar av materiel åt FV, byter namn till Försökscentralen, FC.

1933. 1 februari: Edmund Sparmann startar flygplanstillverkning på Lilla Essingen i Stockholm. Företaget hade grundats året innan och det första flygplanet, Sparmann-jagaren, blev klart 1934. Fram till 1937, då Saab övertog företaget, tillverkades sammanlagt tio flygplan av typen, som i FV fick beteckningen P 1.

1933, 1 september: En särskild försöksavdelning, Fa, inrättas vid Centrala Flygverkstaden på Malmen med Olof Dahlin som chef. Första kommenderade provflygare blev Helge Pihl. Under det följande året ändras namnet till Försökscentralen, FC m fl andra namn. 70-årsjubileet firades 1 september 2003 med bl a flyguppvisning och uppvaktning från kommun och industri.

1934 25 september: Andra flygkommissionens betänkande konstaterar att det omstridda flygplanet Sk 10 inte är lämpat som övningsplan. Anskaffningen av flygplanet kritiseras. Bristen på jakt- och bombflygplan påtalas. Civil flygindustri bör utvecklas och flerårsplan för anskaffning upprättas.

1935. Försöksavdelningen på Malmen, organiserad 1933, som bland annat utför utprovningar av materiel åt FV, byter namn till Försökscentralen, FC.

1936, 30 juni: Första beställning av medeltunga bombflygplanet Junkers Ju 86K, B 3, från Tyskland. Totalt inköptes 40 flygplan för F 1. Beslutet hade föregåtts av segdragna förhandlingar på alla beslutsnivåer, politiskt trassel, journalistiska förvecklingar och en omfattande debatt i ställningstagandet mellan leverantörerna och de båda flygplanstyperna tyska Junkers K 85 och engelska Handley-Page Hampden, av vilken ett provflygplan inköpts, P 5. Ytterligare 40 flygplan B 3 beställdes av det 1937 bildade Saab för F 7 men endast 16 levererades.

1936 juli: Flygverkstäderna på Malmen och i Västerås underställs chefen (CFV) för flygvapnet och benämns CVM respektive CVV.

1936, 28 september: Då Per Albin Hansson blivit statsminister yttrar han: ”…Vi har goda vapensmedjor för armén i Eskilstuna och Bofors. Men vi har ingen tillverkning av flygplan inom landet…”.

1936, 1 oktober: Den från 1926 verksamma Flygstyrelsen ersätts av Flygstaben, FS, och Kungliga Flygförvaltningen, KFF.

1937, 2 april: Svenska Aeroplan Aktiebolaget, SAAB, grundas i Trollhättan med kapital från Bofors-Nohab och AB Ars (Electrolux; d v s Axel Wenner-Gren). Verkställande direktör blir Gunnar Dellner. Fabriksbyggnader
uppfördes och ett flygfält anlades, klart 1938. SAAB förvärvade också i samband med sitt bildande samtliga aktier i Nohabs flygmotorfabrik samt lät bygga en ny fabrik för motortillverkning i anslutning till flygplanfabriken. (1965 blev företagets namnet Saab AB.)

1937, 10 april: På regeringens anmodan bildas Aktiebolaget Förenade Flygverkstäder, AFF, för att samordna produktionen vid det nybildade Svenska Aeroplan Aktiebolaget och AB Svenska Järnvägsverkstädernas Aeroplanavdelning. Det nya bolaget skall ägas lika av ASJA och Saab och arbeta för att optimera teknik och marknadsföring hos de två företagen. Dessutom skall företaget fördela uppdragen mellan Saab och ASJA. AFF
upplöstes våren 1939, när Saab formellt övertog ASJA.

1937, 16 april: Licensavtal tecknas med Douglas Aircraft Corporation om svensk tillverkning av Northrop 8A-1, B 5, ett lätt bombplan med fast landställ. ASJA/Saab fick beställning på sammanlagt 102 plan.

1937 juli: Första exemplaret av Hawker Hart, B 4, byggt vid Götaverken, blir färdigt.

1937 augusti: Ett exemplar av North American NA-16-4M kommer till FC för utprovning. 135 licensbyggdes senare av ASJA/Saab under FV-beteckning Sk 14. I tjänst 1939-49.

1938. Under året värvas 48 amerikanska ingenjörer till ASJA för att vara behjälpliga med skalkonstruktioner. De flesta lämnade landet 1939. Först hade James A Burnett (från Douglas) och Ernest W Kazmar värvats. Värvningarna ses inte med blida ögon från amerikanskt håll.

1938 april: KFF skriver kontrakt om leverans av franska tvåmotoriga fjärrspaningsplan, Breguet 694, för leverans i april 1939 som S 10. Men leveransen fördröjdes, och flygplanen togs i beslag av den franska staten i
september 1939.

1938 september: Ett exemplar av tvåmotoriga Handley- Page HP 52 Hampden, P 5, levereras till FV för prov. Typen ansågs inte tillfredsställande och flygtidsuttaget blev relativt ringa. Kvarstod i rullorna till 1945 då det efter försäljning civilregistrerades.

Svensk Flygtjänst påbörjar sin mångåriga verksamhet med målbogsering åt försvaret.

Northrop 8A-1, B 5, börjar byggas: vingarna i Trollhättan, kropparna i Linköping, där också flygplanet monteras. Det första av 102 levererades i april 1940.

Den första prototypen till Saab B 17 börjar tillverkas i Linköping.

Nohab börjar tillverkning av propellrar på licens från Hamilton Standard, först tvåbladiga metall- eller träpropellrar för Sk 14, senare trebladiga metallpropellrar med variabel stigning för B 5, B 17, B 18A och J 22.
Företaget blir under 1941 Svenska Flygmotor AB (SFA) och Volvo går in som en stor delägare. Man tar så småningom även upp tillverkning av propellrar på licens från VDM (Vereinigte Deutsche Metallwerke), avsedda för för de av SFA licenstillverkade motorerna av typ Daimler-Benz 605 i J 21 och B 18B.

1939 januari: Svenska Kanotverken i Båstad ombildas till AB Svenska Kano Verken. Firman flyttade till det civila flygfältet i Halmstad och byggde flera hundra glid- och segelflygplan. Namnändrades 1942 till AB Flygindustri, som 1945 såldes till Kockums och 1952 till AB Förenade Bil med namnet Malmö Flygindustri.

1939 mars: Saab ombildas och förvärvar samtliga aktier i ASJA som därmed uppgår i Saab. Verkställande direktör fram till 1950 blir Ragnar Wahrgren, som verkat som VD för ASJ.

1939 april: På en försäljningsresa genom Europa besöker den ryskfödde amerikanske flygplantillverkaren Alexander Seversky även Sverige. Hans jaktflygplan EP-1, som senare kom att inköpas som J 9, demonstrerades
på Malmen och Barkarby för representanter för flygvapnet samt landade även på Bromma.

Första beställningen av Republic Seversky EP-106, J 9, görs av KFF. Ytterligare 105 beställdes, 60 levererades. Första exemplaren började tjänst i FV i december 1939. Typen utgick 1952.

1939, 23 juni: Birgit och Nils Thüring startar på midsommarafton med sin Puss Moth en fjortondagars flygtur genom 15 länder. De slår sig senare ned på Gotland för att med planet målflyga åt försvaret och denna verksamhet växer sedan.

1939 september: Andra världskrigets utbrott innebar allt svårare anskaffningsproblem för hela försvaret men drabbade FV i högre grad än marinen och armén. CFV fick regeringens tillstånd att förhandla om köp av
flygplan i vilka länder som helst, om bara inte köpet förbands med villkor som stred mot den svenska neutraliteten. På FV önskelista stod förutom jaktplanet Vultee Vanguard, J 10, i 144 exemplar från USA och det kontrakterade franska bombplanet Breguet även bombplanet Bristol Blenheim från England, Dornier Do 17 från Tyskland och Fokker G 1 från Holland. Ett flertal typer jaktflygplan studerades och undersöktes. Till dessa hörde Hawker Hurricane från Storbritannien, Messer- schmitt Bf 109 och Messerschmitt Me 210 från Tyskland, vidare ett par finska provflygplan som visade sig vara inte fullt utvecklade. Flygplanen, med undantag av Caproni Ca 313 från Italien, föll dock bort från det realiserbara under den närmaste perioden. Även anskaffning av flygmotorer blev under hela krigsperioden ett problem och löstes endast delvis genom inhemsk tillverkning.

1939, 8 september: Frankrike annullerar den svenska beställningen av det tilltänkta spaningsflygplanet Breguet 694, S 10, och den svenska kontrollpersonalen ombeds lämna fabriken.

1939, 14 september: Ett civilt polskt plan, RWD 13, SP-BML, med flyktingar landar utanför Visby. Det var det första av alla flygplan från olika nationer, som nödlandade i Sverige eller kom med flyktingar till landet. En del
av flygplanen köptes in efter kriget, bl.a. North American P-51 Mustang för flygvapnet och Boeing B-17 Flying Fortress, som av Saab byggdes om till passagerarplan åt ABA/SILA.

1939, 6 oktober: Regeringen godkänner ett avtal mellan Kungliga Flygförvaltningen och Saab som i praktiken ger företaget en monopolställning inom svensk flygindustri.

1939 november: Tolv marinspaningsplan Heinkel He 114, S 12, beställs. Efter ett antal annulleringar och ytterligare beställningar levererades tolv begagnade Heinkel He 114 våren 1941.

1939 december: KFF sluter avtal om leverans av en division tyska Dornier Do 215, avsedda som fjärrspaningsplan. Någon leverans blev dock aldrig av. Samtidigt misslyckades man i förhandlingarna om inköp av Messerschmitt Bf 109.

1940. Nohab, som 1941 i samband med ett ägarbyte blir Svenska Flygmotor AB, påbörjar kopieringen av Pratt & Whitney TWC-3 Twin Wasp, en amerikansk 14-cylindrig stjärnmotor på 1 050 hk ökat till 1 200 hk under
produktionens gång. Man hade tillgång till två nya och tre skadade motorer som Flygförvaltningen tillhandahållit. P.g.a. stora tekniska svårigheter kunde den första fullt godkända motorn levereras först 24 oktober 1944 men ett begränsat godkända motorer kunde användas tidigare vid leverans av B 17A till förband. Svensk beteckning blev STWC-3.

1940. I samband med handelsförhandlingar med Sovjetunionen framför KFF frågan om inköp av över 100 ryska plan, vilket dock inte ledde till annat än undvikande svar från rysk sida.

1940, 19 januari - 12 april: Montering av flygplan för Finlands räkning sker av Saab, ABA och Götaverken samt på Malmen. Sammanlagt monterades och utrustades 157 amerikanska, brittiska och italienska plan. Vissa av planen, amerikanska jaktplan av typen Brewster Buffalo, övervägde man att belägga med kvarstad för flygvapnets räkning.

1940 februari: Tyskland avbryter förhandlingarna om försäljning av Messerschmitt Bf 109 och Junkers Ju 87 till Sverige. Förhandlingar hade pågått några månader.

1940, 21 februari: Sovjetiska flygplan bombar Pajala kyrkby i Tornedalen, sju kilometer från den finska gränsen. Tre byggnader träffades men inga människor skadades.

1940 maj: Tolv jaktflygplan Fiat CR.42, J 11, levereras till FV. Flygplanen hade ursprungligen köpts för medel från Finlandsinsamlingens jaktplansfond men levererades till Sverige först efter vinterkrigets slut, och det finska flygvapnet ville hellre ha pengarna. J 11 var ett biplan av föråldrat utförande. Det sista av sammanlagt 60 beställda utgick ur FV-tjänst 1946. Vissa användes därefter en tid av Svensk Flygtjänst.

1940, 18 maj: Första provflygningen med Saab 17 sker i Linköping och blir lätt dramatisk genom att huven blåser upp och skadar provflygaren Claes Smith som får synproblem. Det första serieflygplanet levererades 23 mars 1942 till F 7 Såtenäs som en B 17B, en version försedd med en svensktillverkad My XXIV-motor som jämte italienska Piaggio-motorer (i versionen B 17C) användes på grund av svårigheter att i tid leverera den svenska kopian av P&W Twin Wasp (STWC-3) för versionen B 17A. Planet förekom även som spaningsplan (S
17BL) och med flottörer (S 17BS). Ett antal plan civilregistrerades sedermera.

1940, 2 juli: USA utfärdar förbud mot export av krigsmateriel. Sveriges beställda J 9 (45 st), B 6 (50), J 10 (144) samt motorer och vapen beslagtogs för eget bruk.

1940 september: Tyska skolflygplanet Klemm Kl 35, Sk 15, börjar levereras till FV. Redan några månader tidigare hade civila Sk 15 inhyrts. 74 Sk 15 hade beställts 1940 från Tyskland. Samtliga var levererade i maj 1941. Dessutom inhyrdes under olika perioder ca 14 civila Sk 15. Typen utgick 1947, varvid ett antal såldes för civilt bruk bl.a. till flygklubbar via KSAK.

1940, 1 september: Flygtekniska försöksanstalten, FFA, inrättas och lokaliseras intill Bromma flygplats. Ivar Malmer blev dess förste chef.

1940, 18 september: En brittisk spärrballong som slitit sig från Grimsby i östra England, stoppas i Runemo i södra Hälsingland. Det var bara en av många sådana ballonger som kom in över Sverige under krigsåren.

1940, 26 november: Ett ramavtal sluts mellan Flygförvaltningen och leverantörerna Saab och Nohab om framtida leveranser. Fram till mitten av 1946 skall ca 1000 plan resp.1200-1600 motorer levereras.

1941, 2 januari: En framställning från Tyskland om svensk licenstillverkning av tyska flygmotorer för fördelning mellan det svenska och tyska flygvapnet avslås av regeringen.

1941 februari: En tysk kommission gör en studieresa till svenska företag för att bedöma möjligheterna till svensk licenstillverkning av Daimler-Benz-motorer.

1941, feb. Civilingenjör Bo Lundberg har påbörjat konstruktionen av det som kom att bli det helsvenska jaktplanet J 22.

1941, 20 maj: De två första av 60 Reggiane Re 2000 Falco, J 20, godkänns efter att ha anlänt till Försökscentralen på Malmen i början av april. Typutprovning vidtog. Inköpen av de sammanlagt 60 planen avsåg att täcka de brister som uppstått efter annulerade beställningar av andra typer. J 20 blev kvar i tjänst till 1945.

1941 juni: Första vindtunnelutprovningen hos FFA på Bromma utförs.

1941, 22 juni: Chefen för flygvapnets kommandoexpedition inom försvarsdepartementet, översten Paul af Uhr, får besök av den tyske flygattachén som officiellt meddelar att Tyskland under natten anfallit Sovjetunionen.

Attachén krävde bl.a. att ingen beskjutning av tyska plan skulle ske från svensk sida och att eventuellt i Sverige nödlandande tyska flygplan och deras besättningar skulle bistås. De flesta kraven tillmötesgicks. Tyska trupper
stod också på finsk mark och efter några dagar drogs Finland in i kriget mot Sovjetunionen. Fortsättningskriget hade börjat.

1941, 25 augusti: KFF skriver avtal med Daimler-Benz om licenstillverkning av motorn DB 605, en vätskekyld radmotor på 1 475 hk, avsedd att användas i flygplanen J 21, B 18B och T 18B. Motorn var inte färdigutvecklad, vilket medförde stora tekniska problem. Den första av 800 motorer levererades 1945 för J 21B och B 18B. Avtalet innehöll kompensationsleveranser av kullager, specialstål, m.m. Även ett antal tyska originalmotorer
inköptes.

1941 augusti: Ett bombsikte konstruerat av Erik Wilkenson vid Saab provas i B 5. Siktet utvecklades successivt för B 17, B 18, A 21, A 29B och A 32A. Detbörjade 1952 exporterades till USA och blev grundvalen för Saab Instruments i Jönköping, senare Saab Combitech.

1941 september: Två ytterligare Reggiane Re 2000 Falco, J 20, levereras från Italien. De resterande 56 flygplanen levererades efter montering på CVM till F 10 Bulltofta under tiden mars 1942 - febr. 1943.

1941, 23 september: Flygfilmen ”Första divisionen” har premiär på biografen Royal i Stockholm och får ett mycket gott mottagande. Den handlade om ett B 5-förband och var delvis inspelad på F 6 Karlsborg. Regi Hasse Ekman och musik Lars-Erik Larsson. Bland skådespelarna märktes Lars Hansson, Gunnar Sjöberg, Stig Järrel, Hasse Ekman, Ragnar Falck, Irma Christenson och Emil Fjellström.

1941, oktober: Flygjournalisternas klubb, FJK, bildas av flygvapnets pressofficer Eric Carleson samt flygskribenterna Alvar Zacke och Gunnar Knutsson.

1942. Saab får sin första seriebeställning av flygplan 18, 62 flygplan av versionen B 18A.

1942. Provkörning av den första kopierade Pratt & Whitney Twin Wasp-motorn, STWC-3, genomförs hos SFA.

1942. Firma Avia inregistreras på Gotland. Vid bildandet var det äldsta flygplanet en De Havilland Puss Moth. Stiftarna hade i samarbete med Björkvallsflyg bedrivit målflygning sedan 1940 och övertog nu en del av verksamheten i egen regi.

1942. Stockholms-Tidningens guldmedalj och stipendium för 1941 års förnämsta flygarbragd utdelas till ”privatflygaren och furiren i flygvapnets reserv”, Torvald Andersson.

1942 januari: K.M:t (regeringen) beslutar att landets forskning och utveckling rörande ekoradio, dvs. radar, skall samordnas, vilken skedde på några platser runt och i Stockholm. Verksamheten i Sverige hade initierats av ingenjör Torsten Elmquists forskning från 1939.

1942, februari: De första eleverna tas emot i den nyöppnade Flygförvaltningens Lärlingsskola (senare Verkstadsskola, FFV) i Västerås för utbildning av personal för tekniskt underhåll av flygmaterielen. Eleverna var
i 15-årsåldern när de började den fyraåriga utbildningen; elevhemmet i f d Johannisbergs herrgård drevs av KFUM. 1968 övertogs utbildningsansvaret av Skolöverstyrelsen.

1942 juni: Ett exemplar av Bücker Bü 181 Bestmann, den blivande Sk 25, levereras från Tyskland efter att ett exemplar av planet utvärderats i september förra året på Ljungbyhed. KFF lade 10 juni 1942 beställning på
tillverkning hos Hägglund & Söner i Örnsköldsvik, som kom att bygga 120 av typen. 5 februari 1944 kunde det första planet rullas ut från fabriken och börja provflygas av Anders Gernandt. Utgick ur FV 1954.

1942, 19 juni: Första flygningen med Saab 18 genomförs med Claes Smith vid spakarna. Flygplanet fick i olika versioner beteckningarna B 18A, B 18B, S 18A, T 18B. Sammanlagt beställdes 244 med första leverans till FV i mars 1944. Sista flygplanet togs ur tjänst 1959.

1942, 9-10 juli: Engelska flygplan fäller magnetminor i norra Öresund och färjetrafiken till Helsingör ställs in tills minröjning skett. Oro fanns att närbelägna järnvägsanläggningar i Sverige skulle skadas i samband med
fällningarna. Medvetna kränkningar av svenskt luftrum i samband med sådan minfällning och nattliga bombanfall mot Tyskland var vanliga vid denna tid men förnekades av britterna.

1942, 23-24 juli: Bomber föll strax efter midnatt någon kilometer från slottet Solliden nära Borgholm på Öland där en fönsterruta krossades. Rysk text fanns på bombsplitter och en svensk protest lämnades hos den sovjetiska
regeringen.

1942 augusti: En Fokker F.VIII inhyrs från ABA på fyra år av FV där den erhåller beteckningen Tp 10. Flygplanet skrotades 1944.

1942, aug. AB Norrlandsflyg startas i Luleå och utför till att börja med huvudsakligen målflygning för luftvärnet.

1942, 20 september: Det svenska jaktflygplanet J 22, provflygs för första gången på Bromma flygplats av Olof Enderlein, chef för Försökscentralen. Det är tillverkat av Flygförvaltningens flygverkstad på Bromma flygplats i
Stockholm, FFVS, där också de flesta J 22 monterades. De sista monterades hos CVA i Arboga.

1942, 26 oktober: ”Flygets allra yngsta” är en kortfilm om flygvapnets mekaniker och har premiär på biografen Royal i Stockholm som förspel till spelfilmen ”General von Döbeln” med Edvin Adolphson i titelrollen.

1943. Svenska Flygmotor AB påbörjar konstruktionen av en 24-cylindrig stjärnmotor kallad ”MX” med en effekt av 2 200 hk. Encylinderprov gjordes hösten 1944 men arbetet stoppades senare när motorutvecklingen tog en annan riktning mot rea/jet.

1943, 22 maj: Stockholms-Tidningens guldmedalj och stipendium för 1942 års förnämsta flygbragd utdelas till provflygaren vid flygvapnets försökscentral Eric Boberg.

1943 juni: 115 st Pratt & Whitney Twin Wasp flygmotorer anländer till Trelleborg från Tyskland. De utgörs av motorer som Tyskland tagit som krigsbyte i Frankrike. Dessa motorer gjorde det möjligt att ta J 22 i tjänst
tidigare än om man behövt invänta de svensktillverkade motorerna samt att leverera B 17A till förband där de sedan fick invänta ”en egen” motor.

1943, 24 juli: Det första nödlandande amerikanska flygplanet, Boeing B-17F, "Georgia Rebel", landar vid Årjäng. Flygplanet inspekterades av personal från F 7 Såtenäs och från ABA, som var i stort behov av större trafikflygplan. Flygplanet bärgades och transporterades med båt till F 7. Enligt avtal med den amerikanska regeringen i juni 1944 fick ABA disponera detta och ytterligare nio B-17F och G mot att 300 internerade amerikanska flygare frigavs. Sju B-17 byggdes om av Saab till trafikplan. Den ombyggda versionen kallades Felix.

1943, 30 juli: Första provflygningen med Saab J 21 genomförs av Claes Smith. Sammanlagt nära 300 beställdes av typen i versionerna J 21A, 179 st, och A 21A, 119 st.

1943, 1 september: Jaktflygplanet J 22, konstruerat av civilingenjören Bo Lundberg och byggt av FFVS på Bromma flygplats, börjar levereras först till F 9 Säve efter en konstruktionstid på endast två och ett halvt år. Av de 200 levererade byggdes majoriteten av FFVS och några av CVA. J 22 var byggt som en stålrörskonstruktion med träpanelklädsel för att minimera åtgången av bristvaran flygaluminium. Flygplanet tjänstgjorde i flygvapnet till 1952.

1943, 15 november: En flygande bomb, Fieseler Fi 103, störtar söder om Karlskrona. Det var det första av det tyska vedergällningsvapnet V 1 som felfluget nådde Sverige i samband med provskjutningar. Flera följde: 30
nov. 1943 öster Ystad, 11 maj 1944 vid Kivik, 27 juli 1944 vid Jämjö, 7 sep. 1944 vid Trunnerup och 1 nov. 1944 vid Baskemölla, där bomben hittades på stranden.

1943, 18 november: Ett brittiskt Lancaster-plan, troligen på väg mot Berlin, fäller i kvällsmörkret bomber som råkar falla på Lunds bangård och i en handelsträdgård i stadens utkant. Tusentals fönster krossas medan endast
några få personer skadas, då av skärsår. De materiella skadorna beräknades till närmare en miljon kronor. Efter svenska protester betalar britterna ca 500.000 kronor för att täcka skadorna. Det brittiska bombflyget som
opererade främst nattetid anflög icke sällan över sydsverige för att undgå tyskt luftvärn och nattjakt.

1944. Svenska Flygmotor AB levererar den första serietillverkade 14-cylindriga stjärnmotorn Pratt & Whitney Twin Wasp, STWC-3, 1 065 hk. Tretton motorer levererades under året och 313 under följande år. Motorn användes bl.a. i Saab 17, J 22, B 18A, S 18A, Tp 79 och var utan tillstånd kopierad från det amerikanska originalet TWC 3.

1944. Under 1944 nödlandade 119 amerikanska, 20 brittiska och 21 tyska flygplan, främst i södra Sverige.

1944. Stockholms-Tidningens guldmedalj och stipendium för 1943 års förnämsta flygbragd utdelas till provflygaren vid Saab, Claes J Smith.

1944, 6 januari: En Lancaster ur RAF Bomber Command nödlandar vid Bäck norr om Kalmar efter en nattlig raid mot Stettin. Den i stort oskadda besättningen om 7 man lyckas spränga och sätta eld på planet.

1944, 22 februari: Sovjetiska flygplan fäller bomber över Stockholm, Strängnäs, Södertälje liksom i Stockholms skärgård. Sovjetiskt flyg angrep samtidigt bl a Åbo i Finland. Sannolikt hade ett antal flygplan navigerat fel och velat göra sig av med sin bomblast.

1944, 28 februari: Saab beslutar att bygga ett sport-, rese- och skolflygplan, Saab 91 Safir. Konstruktören A J Andersson utnyttjade aerodynamiken från sin tidigare konstruktion Bücker Bestmann, Sk 25.

1944 mars: Bücker Bestmann, Sk 25, börjar levereras från Hägglund & Söner, Örnsköldsvik, till F 5 Ljungbyhed. Ett flygplan hade köpts i juni 1942 från Tyskland för utvärdering. 120 byggdes på licens av Hägglund & Söner eftersom Saab inte hade någon ledig kapacitet. Kvarvarande flygplan såldes 1954, mestadels till Tyskland.

1944, 15 mars: KFF begär från Svenska Flygmotor AB, SFA, och Ljungströms Ångturbin AB (senare Svenska Turbinfabriks AB Ljungström, STAL) förslag på reamotorer med 750, 1 500 resp. 3 000 kp dragkraft.

1944, 16 mars: Flygutprovning börjar med Fi-3, ett lastglidplan tillverkat av AFI. Lastförmåga 12 man. Sex byggdes. Flygprov gav ett positivt resultat men provplanet havererade den 28 april under bogsering nära Skänninge. Föraren omkom vid ett misslyckat fallskärmshopp medan en medföljande observatör räddade sig. Flygvapnets krav förändrades också varför i stället ett antal Junkers Ju 86, B 3, byggdes om till transportplan och ”flygande lektionssalar”.

1944, 14 maj: Thulinmedaljen, instiftad av Flygtekniska Föreningen, utdelas för första gången och tilldelas professor Ivar Malmer för ”hans grundläggande arbete för flygteknisk forskning”.

1944, 13 juni: En från Peenemünde på ön Usedom i Tyskland uppskjuten raket slår ned nära Bäckebo, nordväst Kalmar. Vrakdelarna transporterades till FFA och undersöktes av flygdirektör Henry Kjellson från Kungliga Flygförvaltningen, KFF, och professor Gustav Boestad från Kungliga Tekniska Högskolan, KTH. Det kunde klarläggas att föremålet var en vätskedriven, ballistisk raket av typ A 4 (V 2), som vid uppskjutningen kommit ur kurs. Vrakdelarna fraktades efter en grundlig svensk utvärdering till Royal Aircraft Establishment vid Farnborough i England i juli 1944.


1944, 20 juni: Inte mindre än 21 amerikanska bombflygplan av Liberator-typ nödlandar eller havererar denna dag i södra Sverige, de flesta relativt oskadade på Bulltofta. De hade deltagit i en räd mot tysk syntetoljeindustri i
västra Polen.

En tredje central flygverkstad upprättas i Arboga efter ett riksdagsbeslut 1942 och byggstart 1943. De centrala flygverkstäderna CVA. CVM och CVV överförs från flygvapnet till Flygförvaltningen.

1944, 8 juli: Tyska regeringen framför sitt beklagande av beskjutningen med robotbomber i trakten av Simrishamn 11 juni (se 15 november 1943) och Kalmar 13 juni.

1944, 29 - 30 augusti: Närmare 600 engelska bombplan passerar över Sydsverige på väg till och från mål i Königsberg (Kaliningrad) och Stettin (Szczecin). Åtta Avro Lancaster störtade eller nödlandade i Sverige.

1944, 12 november: Ett trettiotal Lancasterplan anfaller framgångsrikt det tyska slagskeppet Tirpitz förankrat i Altafjorden i Nordnorge genom en anflygning över svenskt territorium via Sourva. Ett av planen nödlandar
senare vid Överkalix.

1944, 24 november: En sovjetisk ubåt torpederar under natten passagerarfartyget "Hansa" på väg från Nynäshamn till Visby. Av de 86 ombordvarande räddades endast två, som en Douglas DC-3 "Örnen" från ABA i
uselt väder spårade upp på en flotte.

1945. Avtal träffas mellan KFF, STAL och SFA om utveckling och tillverkning av två olika typer av reamotorer, en axialmotor, "Skuten", hos STAL och en centrifugalmotor, SFA R-102, hos SFA. Utvecklingsprogrammet revideras senare till två kraftigare motorer, "Dovern" och "SFA R-201".

1945 januari-maj: 14 amerikanska, 19 engelska, 53 tyska och två övriga flygplan nödlandar i Sverige.

1945, 3 januari: En obemannad tysk Heinkel 111 störtar sent på kvällen i Björköby strax söder om Eksjö. Händelsen var länge oförklarlig men i SFT 1/2006 kan Bo Widfeldt äntligen ge gåtans lösning.

1945, mars. Flygdirektör Henry Kjellson, KFF, får i England studera tyska och engelska reamotorer. Reserapporten delgavs SFA och STAL.

1945, 3 mars: Filmen ”Tre söner gick till flyget” har premiär på biografen Astoria i Stockholm. Regi av Rolf Husberg och bland de medverkande märktes George Fant, Göran Gentele, Stig Olin, Håkan Westergren, Margit Manstad, Britta Holmberg och Lillebil Kjellén. I filmen är alla de tre bröderna flygare, den äldste på Saab med B 17 och B18A.

1945, 26 mars: Svensk Flygtjänst får disponera tolv Fiat CR.42, J 11, som målflygplan.

1945, 4 april: Ett brittiskt flygplan skjuter med automatkanoner mot ett järnvägståg vid Skee station i norra Bohuslän. En person skadas lindrigt, men godståget kan snart fortsätta trots många skotthål. Planet hade i uppdrag att beskjuta mål på en norsk järnväg nära svenska gränsen.

1945 maj: En tremotorig flygbåt Dornier Do 24 T-3, som nödlandat i Sverige 31 oktober 1944 med tyska flyktingar, inköps och placeras på F 2, Hägernäs, med beteckningen Tp 24. Den användes som sjöräddningsplan och utgick 1951.

1945, 8 maj: Tolv tyska flygplan nödlandar i Sverige.

1945, 24 maj: Utbyggnad av ”atlantbanor” på 1 700 meter, reservbanor till Bromma, påbörjas på F 16 Uppsala och Kungsängen vid Norrköping.

1945, 25 maj. En tysk militär Bücker Bü 181 nödlandar vid Grönskåra i Småland. Piloten, flyglärare Herman Butz, uppgav för polisen att han flytt från ett fält i Schleswig-Holstein under ett uppdrag att flytta planet längre västerut under andra världskrigets slutstrider i Tyskland.

1945, 28 augusti: Det sista av de 85 flygbara nödlandade allierade flygplanen återvänder till England.

Första idéskisserna till projekt 1001 görs av Lars Brising på Saab. Flygplanet tillverkades senare i sju olika varianter från J 29A till J 29F. Lars Brising blev flygplanets huvudkonstruktör. I utvecklingsarbetet användes
den okonventionella metoden att testa nedskalad vingform på en Saab 91 Safir.

1945, 20 november: Första prototypen till Saab 91A Safir, SE-APN, flyger för första gången med Olle Hagermark vid spakarna. Version 91A kom att följas av versionerna B, C och D, som var utrustade med boxermotorer i stället för den De Havilland Gipsy Major radmotor som satt i A-versionen. Sammantaget
tillverkades under åren 323 i Sverige och Holland.

1945, 1 december: Carl Gustaf von Rosen anställs av den etiopiska kejsaren som ”Principal Instructor and Director of the Imperial Air Force”. CFV godkände att svensk personal ställdes till förfogande för att bygga upp ett etiopiskt flygvapen. Det svenska engagemanget upphörde i början av 1961.

1946. Svensk Flygtjänst köper det första av åtta Miles M 25 Martinet för målbogsering. Utgick 1951.

1946. Under hela året men främst under sommaren rapporteras ett stort antal observationer på himlavalvet av ”spökraketer”. Man bedömde på officiellt håll att det kunde handla om främmande makts prov av nya slag av raketvapen.

1946 januari: Försvaret skriver kontrakt med Saab om typutveckling av projekt 1001. Flygplanet benämns sedermera Saab 29 Tunnan.

1946, 15 januari: Vera Strodl, känd engelsk leveransflygare av stridsflygplan till RAF:s förband under kriget, levererar den första av 20 Auster J-1 Autocrat till Ostermans. Den 17 mars återkom hon i spetsen för ett ”förband” av fem plan, där de fyra övriga flögs av svenska piloter.

1946, 24 januari: Flygplatsutredningen föreslår att den nya storflygplatsen skall byggas vid Halmsjön, öster om Märsta i Uppland. Så beslutades också 19 december 1946.

1946 mars: Reaktionsflygplanen kallas hädanefter reaplan efter en pristävling i Göteborgs Morgonpost.

1946, 1 oktober: Statens Nämnd För Flygmedicinsk Forsknings- och Försöksverksamhet" (FMN) inrättas och påbörjar sin verksamhet. Senare tillkom navalmedicin och beteckningen ändrades till Flyg- och Navalmedicinska nämnden. Nämnden upphörde 1963 och verksamheten lades ut på olika
forskningsinstitutioner.

1946, 4 oktober: Två av nio målbogseringsplan, Miles Martinet, för Svensk Flygtjänst anländer till Bromma. Flygplanen skall användas för bogsering av korv- och vingmål. De kasserades 1951 p.g.a. limsläppning i träkonstruktionen.

Saabs chefsprovflygare Claes Smith levererar Saab 91A Safir nr 91105, SE-AZH, till prins Makonnen, son till den etiopiske kejsaren.

1947. Saab gör flygprov med en Saab 91 Safir nr 91001 (d v s Safir-prototypen) utrustad med pilvinge för J 29 i halv skala för att testa lågfartsegenskaperna hos vingutformningen för Saab 1001, J 29. Flygplanet fick beteckningen Saab 201.

1947. Svenska Flygmotor gör den första provkörningen med en egenutvecklad reamotor, R-102.

1947, 10 mars: Saab 21R, det första svenskbyggda reaflygplanet, provflygs av Åke Sundén. Motor är en De Havilland Goblin på 1 360 kp statisk dragkraft. Flygningen skedde på F 13 i Norrköping, eftersom Saabs flygfält ansågs ha för kort bana. Totalt 64 Saab 21R tillverkades.

1947, 20 juni: Civilingenjör Erik Wilkenson försvarar en doktorsavhandling behandlande ett nytt bombsikte för dykbombfällning, konstruerat av honom och Torsten Faxén. Bombsiktet användes i olika versioner i B 17, B/T
18, A 21 och A 32A. Det exporterades även till USA.

1947, 1 juli: Det affärsdrivande Luftfartsverket, LFV, inrättas. Det omfattar gamla Luftfartsstyrelsen och flygplatsorganisationerna, hittills ingående i Kungliga Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Verket får ansvar för
nio trafikflygplatser och åtta övriga flygplatser. Verksamheten avsågs finansierad med i huvudsak flygplatsavgifter. Senare tillkom undervägsavgifter och passageraravgifter.

1947, 30 oktober: Sexton Saab 17 börjar leveransflygningen från Västerås till Bishoftu i Etiopien, en sträcka på 8 000 km. Piloter ur flygvapnet genomförde leveransflygningen. Sammanlagt såldes 57 B 17A till det etiopiska flygvapnet.

1947, 13 november: Flygplatsen Bishoftu söder om Addis Abeba invigs av kejsar Haile Selassie. I en flyguppvisning deltog flera flygplan Saab Safir, flugna av etiopiska kadetter, och de nylevererade B 17.

1947 18 november: T-Flygs Bristol Freighter, SE-BNG, kolliderar med en bergstopp, Garroberget, i närheten av Salerno i Italien. 21 personer, de flesta leveransflygare av B 17 till Etiopien, omkom.

1948, 7 april: Det beslutas att en försvarets robotbyrå skall inrättas inom flygförvaltningen. J G Oxenstierna förordnas som chef.

1948, 31 maj: En Saab Safir störtar i närheten av Skillingaryd varvid de tre ombordvarande omkommer. De två passagerarna hade ledande positioner i Vedevågs bruk.

CVM, CVV och CVA överförs till Försvarets fabriksverk, FFV, senare namnändrat till Förenade Fabriksverken, FFV Aerotech.

1948, 1 september: Första provflygningen med Saab J 29 genomförs av den engelske provflygaren Robert Moore. Uppnådd maxhastighet blev något av en besvikelse, tills dess man upptäckte att landställsluckorna bromsat genom att inte vara ordentligt stängda.

1948 december: Allhem ger ut den första årgången av ”Ett år i luften”. Det blev 15 utgåvor fram till 1969/70 med S Artur Svensson, Bill Bergman samt Yngve Norrvi (t o m 1953) som redaktörer. Tidigare hade en ”Svensk Flygkalender” utgivits med bl a Willy Kleen som redaktör. ”Ett år i luften” kom 1979 att följas av ”I luften, Flygets årsbok 80”, och f o m 1983 av ”Flyg 84, Flygets årsbok” o s v (senare ”I Luften 2000, Flygets Årsbok” o s v ) under ett mångårigt redaktörskap av Pej Kristoffersson. År 2003 tog Michael Sanz över.

1948, 8 december: Svensk Flygtjänsts första målbogseringsplan av typ Fairey Firefly landar på Bromma.

1949. Saab provflyger under våren en Saab Safir med starkare motor: en Lycoming 0-435, 6-cylindrig boxermotor på 190 hk. Därur utvecklades version Saab 91B. Av alla versionerna A, B, C och D kom att tillverkas 323, en betydande del av dessa i Holland pga. bristande kapacitet hos Saab i Linköping.

1949. Svensk Flygtjänst börjar använda Fairey Firefly MK I för målflygning. Två olika varianter av flygplanstypen kom att användas i nitton exemplar. Den sista utmönstrades 1964.

1949, 27 januari: Stig Wennerström placeras som flygattaché i Moskva. (Se vidare 20 juni 1963)

1949, 22 april: Frivilliga flygkåren, FFK, bildas i Stockholm.

1949, 18 maj: Ett sovjetiskt jaktplan av typ Lavochkin La 11 landar på F 18 Tullinge. Föraren begärde att få stanna i Sverige. Flygplanet återsändes omgående med ett ryskt fartyg.

1949, 16 september: En polsk Li-2, ryskbyggd DC-3, landar på F 11 Nyköping med 16 personer ombord efter att ha kapats med hjälp av en leksakspistol.

1950. Tryggve Holm efterträder Ragnar Wahrgren som verkställande direktör för Saab och förblir på denna post till och med 1967 då han efterträds av Curt Mileikowsky.

1950. Stockholms-Tidningens guldmedalj och stipendium för 1949 års främsta flygbragd utdelas till provflygaren vid Saab, Olle Klinker.

1950, 16 januari: Föreningen för Göteborgs försvar skänker flygvapnet en transportabel utbildningscentral för luftbevakningen, den första i landet.

1950, 2 februari: Den första STAL-motorn "Dovern" körs i provbock. Motorn var avsedd för Saab 32 Lansen, men den slogs ut av Rolls Royce Avon, RM 5. "Dovern"-projektet lades ned i slutet av 1952, liksom strax efteråt även motorprojektet Glan. STAL kunde dock utnyttja erfarenheterna vid konstruktion av senare stationära gasturbiner.

1950, 1 mars: Den första flygningen görs med den Saab 91 Safir med en förminskad pilvinge av det slag som är avsedd för flygplan 32 Lansen. Pilot på den första flygningen är Åke Sundén. Planet är avsett för utprovning av
lågfartsegenskaperna, speciellt klaffutformningen. Det har beteckningen Saab 202 och är själva Safir-prototypen som tidigare använts för liknande försök med en nedskalad 29-vinge. Nu har planet dock försetts med en starkare
motor.

1950, 25 maj: Saab levererar den första av åtta Saab 91A Safir till holländska trafikflygarskolan, Rijksluchtvaartschool, RLS, i Eelde. RLS köpte 1958 och 1961 även 23 st 91D Safir.

1950, 31 maj: Ett stort antal flygplan ur flygvapnet paraderar över Gärdet i Stockholm med anledning av FAIkongressen och KSAK:s 50-årsjubileum. Saab J 29 Tunnan, visades offentligt för första gången.

1950, 4 juni: Vid Nordvästra Skånes flygklubbs flygdag i Höganäs visas bl.a. avancerad flygning med en De Havilland Vampire, J 28, förd av flygvapenchefen (CFV) Bengt Nordenskiöld.

1950, 19 september: Sedan Storbritannien stoppat all export av militär utrustning, eftersom landet behöver den för det egna försvaret, förklarar försvarsministern Allan Vougt, att han räknar med att vi i fortsättningen måste
försöka klara oss med vad den egna flygindustrin kan producera för flygvapnets räkning.

1951. Svensk Flygtjänst får de första Saab 17A från FV för att användas som målflygplan. Sammanlagt 17 kom att användas, de sista 1964. Hos gotländska Avia flögs ett exemplar fram till 1968.

1951 mars: SFA levererar den första licenstillverkade reamotorn RM 2 och RM 2A, De Havilland Ghost 50, av 870 till flygvapnet. De användes till J 29 respektiveoch J 33 Venom. Under 1951 levererades 57 svensktillverkade motorer. Den 789:e och sista RM2-motorn levererades i augusti 1955.

1951, mars: En efterbrännkammare konstrueras vid Svenska Flygmotor AB, SFA, efter idéer från Östen Svantesson, Kungliga Flygförvaltningen, KFF. Den första motorn med efterbrännkammare, ebk, RM 2B, levererades den 10 februari 1954 för användning i J 29F. Hela serien av RM2B, 390 motorer, tillkom genom ombyggnad vid främst CVM av RM2.

1951, 13 juni: Det brittiska HMS "Indomitable" kommer som första hangarfartyg till Stockholm.

1951, 26 december: Flygvapenchefen (CFV) Bengt Nordenskiöld besöker Etiopien på inbjudan av kejsare Haile. Kejsaren hade anställt Claes Smith som chef för sitt privata flyg.

1952, 11 januari: I regeringens budgetproposition begärs 1 405 miljoner kronor till försvaret, varav 512 miljoner till flygvapnet.

1952, 21 januari: Saab 210, provflygplan för Saab 35 och så småningom kallat Lilldraken, flyger för första gången. Flygplanet användes i nästan fem år och fick göra närmare 900 flygningar.

1952, 30 april: KFF beställer prototyper av Saab 35, som får beteckningen J 35 Draken.

1952, 27 maj: Vid KSAK:s och Internationella klubbens traditionella vårfest på Grand i Stockholm utdelasStockholms-Tidningens guldmedalj och stipendium för 1951 års främsta flygbragd till fältflygaren vid F 18 Jules Gaston-Portefaix.

1952 juni: En domstol i Milano dömer Caproniverken att betala Flygförvaltningen en halv miljon kronor i ersättning för bristfälliga flygplan.

1952, 13 juni: En Douglas C-47 (DC-3), Tp 79, 79001 med åtta mans besättning ur FV försvinner vid flygning över Östersjön. Flygplanet användes av Försvarets radioanstalt, FRA, för signalspaning. Tillsammans med händelsen 16 juni 1952 orsakade affären långvarig notväxling mellan Sverige och Sovjetunionen, dock utan klarläggande svar förrän på 1990-talet. Det har också framgått att spionen Stig Wennerström (se 20 juni 1963) kände till planerna på att flygplanet skulle skjutas ned av sovjetisk jakt. Först sommaren 2003 då nyheten publicerades 18 juni, kunde vraket lokaliseras genom spaningar på privat initiativ. Försvarsmakten påbörjade bärgnings-arbeten i oktober samma år vilka dock inte hann slutföras före vintern.14

1952, 16 juni: En Consolidated Canso (Catalina), Tp 47, 47002, ur FV på spaning efter den sedan 13 juni försvunna Douglas C-47, skjuts ned av två sovjetiska jaktflygplan av typen Mikojan-Gurevich MiG 15. Besättningen på Tp 47 räddades av det västtyska lastfartyget Münsterland.

1952 augusti: Flygförvaltningen överlämnar till KSAK ett antal Focke-Wulf Fw 44J Stieglitz, Sk 12, och flygvapnets överskott på segelflygplan.

1952, 3 november: Saab 32 Lansen flyger för första gången med provflygaren Bengt Olow som förare. Motorn var en Rolls Royce Avon utan ebk. Problem med luftintagen medförde modifieringar. Projektledare var Artur Bråsjö.

1952, 8 november: KFF annullerar vidare utveckling av reamotorn "Dovern" och även motorprojektet "Glan".

1953. Tillverkningen av Saab J 29B börjar. Totalt kom 360 att levereras till FV.

1953. Bengt Fryklund från flygvapnet genomgår provflygarutbildning vid Empire Test Pilots’ School i Farnborough i England. Han placerar sig som etta vid kursen där samt blir även den förste svensk som passerar ljudvallen. Han är den förste av många svenska flygare som genomgår provflygarutbildning utomlands.

1953, 6 juni: Vid en stor flygparad, ingående i Stockholms 700-årsjubileum, deltar Saab 210, nu kallad ”Lilldraken”.

1953, 30 september: 12 jetplan, troligen av typ Thunderjet, flyger tidigt på morgonen in över Ängelholmstrakten västerifrån på låg höjd. Efter ett par minuter försvinner de nordvästvart.

1953, 18 oktober: Den fyrsitsiga Saab 91C Safir flyger för första gången.

1953, 21 oktober: Flygvapnets propagandafilm ”Jaktflygare” premiärvisas på Saga-biografen i Stockholm. Regi Helge Sahlin. Filmen var i huvudsak inspelad på F 13 i Norrköping. Tillsammans med spelfilmen ”Gula divisionen” året därpå bidrog den till en kraftig tillströmning av sökande till flygvapnet.

1953, 25 (26?) oktober: En Saab 32 Lansen med Bengt Olow som förare flyger fortare än ljudets hastighet, machtalet 1. Lansen är det första svenskbyggda flygplan som är konstruerat för att klara detta. Hastigheten
uppnåddes efter en lång och brant dykning.

1954, 20 mars: J 29F, Saab 29 med efterbrännkammare och den nya sågtandade vingen, flyger för första gången.

1954 april: Kapten Esse Eriksson, F 5 Ljungbyhed, påbörjar en flerårig flygarkeologisk verksamhet över Skåne. Eriksson utvecklade nya teorier inom det flygarkeologiska området.

1954, 6 maj: Kapten Anders Westerlund sätter världsrekord på 500250 km sluten bana i en S 29C med medelhastigheten 976,9 km/h.

1954, 8 maj: Främmande flygplan överflyger enligt vittnen den svensk-finska gränsen i norr. Senare har framkommit att det handlade om amerikanska RB-47 spaningsplan som förföljdes av sovjetiskt jaktflyg efter att ha flugit in över Sovjet norrifrån och sedan flytt via Finland.

1954, 30 juni: Under den totala solförmörkelsen gör Radiotjänst ett reportage ovan molnen från en J 28C. Den avgående flygvapenchefen (CFV) Bengt Nordenskiöld tar farväl av flygvapnets personal genom att flyga runt till alla flygflottiljerna med en J 28B.

1954, september: Under månaden levererar Saab i genomsnitt en J 29 varje dag.

1954, 8 september: Flygkadettskolan startar från Uppsala på sin årliga flygning som detta år går till Belgien med ett antal J 28A och Sk 16. Det handlar om 79 man och 42 flygplan.

1954, 4 november: Prototyp nr 3 av Saab 32 Lansen havererar, varvid Bengt Fryklund vid Flygvapnets Försökscentral omkommer. Fryklund var kursetta vid Empire Test Pilots’ School i Englund 1953.

1954, 16 november: Vid en förevisningsskjutning på Rosersberg för den etiopiske kejsaren Haile Selassie deltar 130 Saab J 29 och två divisioner Saab B 18B.

1954, 29 november: Filmen ”Gula divisionen” med Stig Olin som regissör har premiär på biografen Royal i Stockholm. Bl.a. medverkade Lars Ekborg, Hasse Ekman, Ann-Marie Gyllenspetz, Sven Lindberg, Lars Ekborg, Mona Malm och Gertrud Fridh. Den byggde på boken "Gyllene vingar" av Lars Widding och medverkande flygplan var J 29 Tunnan. Filmen spelades in på F 8 i Barkarby. Flygteknisk konsult var Sven Lampell som bl a gjorde en looping runt Västerbrons valv med en Saab Safir.

1954, 30 december: Regeringen beslutar i konselj att flygvapnet skall ställa tre B 3 till förfogande för en filminspelning i Tyskland. Det handlar om en filmatisering av Carl Zuckmayers bok om Ernst Udets liv, ”Djävulens general”. Inspelningen ägde rum i Hamburg under januari 1955. Se artikel i Flyghistoriskt Månadsblad 8/1984.

1955. Luftfartsverket beslutar att övergå till ett uppföljningssystem för flygledning med hjälp av ett s k Flight Progress Board, där uppföljningen sker genom att en s k "strip", en liten pappersrema i en speciell hållare, flyttas allteftersom planet passerar de olika rapportpunkterna längs flygvägen.

1955, 18 januari: Tolv elever, de flesta f d fältflygare i flygvapnet, påbörjar utbildning vid Ostermans helikopterflygskola på Skå-Edeby utanför Stockholm och på Bromma. Åtta stycken får sedan anställning i företaget.

1955, 23 mars: Hans Neij och Birger Eriksson sätter världsrekord på sluten bana 1 000 km i Saab S 29C. Medelhastigheten var 900,6 km/h.

1955, 8 maj: ”Människocentrifugen” vid flyg- och navalmedicinska nämnden på Karolinska Iinstitutet visas för deltagarna i en pågående flygmedicinsk kontaktkonferens med flygvapenpersonal.

1955, 8 juni: Provflygarna Bengt Olow och Bengt Fryklund tilldelas var sin av Stockholms-Tidningens guldmedalj för 1954 års främsta flygbragder, den senare postumt.

1955, 26 juni: Vid den internationella flygutställningen i Genève imponerar fyra st J 29:or från F 9 med ett väl genomfört program, då bl a rök i de svenska och schweiziska färgerna släpps ut under omformering i en looping.

1955, 29 juli: Svensk Flygtjänst får sin första Gloster Meteor, när SE-CAS, det första civila svenska reaplanet, landar på Bulltofta. Totalt kom företaget att operera sju Meteor i två versioner och det sista utgick ur tjänst 1974.
Flygplanen användes för målbogsering.

1955, 1 oktober: Den första licenstillverkade Rolls Royce RA 21R Avon, RM 5A, provkörs vid SFA. Dragkraften var 3 640 kp, med ebk 4 700 kp. 350 RM 5A tillverkades för A 32A och S 32C.

1955, 21 oktober: Handelsminister Gunnar Lange inviger två två nya vindtunnlar vid Flygtekniska försöksanstalten i Ulvsunda. De tillåter hastigheter omkring 4 gånger ljudets.

1955, 25 oktober: Saab J 35 Draken premiärflygs med Bengt Olow som förare. Flygplanet byggdes i en rad versioner och tillsammans med ombyggnader blev det sju olika huvudtyper. Flygplanet kom att vara i tjänst inom flygvapnet mycket längre än man förväntat sig, ända till slutet av år 1998. Sammanlagt byggdes 615 flygplan: 9 prototyper, 543 till flygvapnet, 51 till Danmark och 12 till Finland, monterade av Valmet. Ett antal begagnade svenska plan exporterades efter översyn och ibland modifiering till Finland och Österrike.
Huvudansvarig på Saab för Draken var Erik Bratt.

1956. Lapplandsflyg AB, som startades 1953, påbörjar verksamhet med helikoptrar från en bas i Porjus.

1956. Bromma flygplats utrustas med en Precision Approach Radar, PAR, där en speciellt utbildad flygledare med hjälp av radarbilden kan "prata ned" ett flygplan. Den var i bruk till 1980. (Flyttas ev. till 1957 enl Sanz
Bromma-bok?)

1956, 26 januari: Saab Draken går genom ljudvallen för första gången, i planflykt och utan ebk.

1956, 9 mars: Radioreportern Lars Ramsten skildrar i radio hur det känns att krossa ljudvallen. Detta hade skett i en Lansen med Åke Sundqvist vid spakarna.

1956, 15 mars: En Lockheed Constellation i reguljärtrafik från Air France landar på Barkarby – piloterna tror sig vara på Bromma.

1956, 8 maj: Flygvapnets enda Avro Lancaster, Tp 80 (nr 80001, från Försökscentralen), havererar under flygprov med reamotorn RM 6A (Rolls Royce Avon med efterförbrännkammare) i närheten av Linköping. Av de 4 ombordvarande räddade sig två med fallskärm, medan föraren och en mätobservatör omkom.

1956 augusti: KFF beställer första serien av Saab 35 Draken. Typbeteckningen blev J 35A.

1956, 20 september: Den första av 25 Saab Safir 91B-2 levereras till det norska flygvapnet. Flygplansparken kompletterades 21 december 1978 med fem 91B från flygvapnet.

1956, 14 december: Flygvapnets senaste rekryteringsfilm ”Tills vingarna bär” premiärvisas på biografen Royal i Stockholm.

1957. Flygstabschefen, generalmajor Lennart Peyron, påpekar att J 35 Draken troligen blir Sveriges sista bemannade stridsflygplan. Även utomlands spekulerades i om robotar skulle överta framför allt jaktflygets roll.

1957. Antalet omkomna vid haverier i flygvapnet blev under året 21 personer, en minskning med 25 % från 1956. Flygtiden hade varit ungefär densamma. Enligt Luftfartsstyrelsens statistik inträffade 63 haverier med svenska civila flygplan, varav fem med dödlig utgång.

1957. I Västerås vid flygförvaltningens verkstadsskola hålls en kurs i hur man bygger träflygplan av typ Jodel utifrån den ritningssats och materielrekom-mendationer KSAK gjort tillgängliga för intresserade. En sådan byggledar
kurs hölls även påföljande år. I var och en av kurserna deltog 16 elever.

1957, 7 januari: Saab 32 Lansen i nattjaktversion, J 32B, provflygs för första gången. Den var utrustad med RM6A med svenskkonstruerad ebk, dragkraft 4 880 kp, 6 500 kp med ebk.

1957, 26 mars: Spaningsversionen av Saab 32 Lansen, S 32C, provflygs för första gången.

1957, 14 april: Linjeflygs första reguljära linje, Stockholm - Kalmar, öppnas. Den trafikeras med Douglas DC-3 och på försök under ett år får flygvapnets fält vid F 12 Kalmar användas.

1957, 9 maj: I riksdagen frågar Inga Thorsson (s) om försvarsministern kan bekräfta eller dementera pressuppgifter om att de obemannade målflygplan Rb 01, Jindivik, som inköpts från Australien, i praktiken innebär en utrustning av försvaret med kärnvapen. Inköpet hade orsakat upprörda inlägg från olika grupper, som trott att roboten var avsedd som vapenbärare för svenska atombomber.

1957 juni: Flygplan och personal från F 11 Nyköping deltar i en stråkfotografering av hela Sverige från en höjd av 10 000 meter. Arbetet pågick under två säsonger i samarbete med Lantmäteriverket.

1957, 20 augusti: 16 De Havilland Vampire, J 28B, säljs till Dominikanska republiken.

1957, 24 september: Flygvapnet meddelar Luftfartsstyrelsen att om den kommande vintern visar på en fortsatt friktionsfri samordning mellan civil och militär trafik som hittils varit fallet i Kalmar, är flygvapnet berett att släppa in reguljär trafik på ytterligare flottiljflygplatser. (Se även notis för november 1961.)

1957 oktober: Saab Safir 91D provflygs första gången.

En grupp på 23 riksdagsmän motionerar om att använda Barkarby och Bromma flygplatser för civilflyget i stället för den planerade flygplatsen vid Halmsjön. Motionen byggde på de skrivelser och förslag i flygplatsfrågan som
förts fram av Bo Lundberg.

1957, 7 november: En polsk flygofficer flyr med en Mikojan-Gurevich MiG 15 och nödlandar mellan Veddige och Horred på gränsen mellan Halland och Västergötland. Föraren begär politisk asyl. Efter undersökning återlämnades flygplanet till Polen.

1958. Ur ett utkast till ett deltavingat affärsflygplan från Erik Bratt vid Saab uppstår ett projekt till ett mer konventionellt nytt skolflygplan för FV som kommer att ledas av Ragnar Härdmark. Projektet döptes till Saab 105 och flygvapen-beteckningen blev SK 60.

1958, 4 februari: Modifierade Lansenplan är vad vi främst skulle vilja ha som atomvapenbärare säger en representant för flygvapnet vid Folk och Försvars årliga konferens. Missiler var av mindre intresse.

1958, 15 februari: Första serieflygplanet av J 35A Draken provflygs. Leveranserna till F 13 Norrköping började 8 mars 1960.

1958, 20 februari: Flygförvaltningen köper tolv flygkroppar från De Havilland för ombyggnad av J 28B till J 28C.

1958, 12 mars: Två helikoptrar Boeing Vertol 44, Hkp 1, anländer till Torslanda flygplats i Göteborg och är de första av elva som anskaffats till marinen och två till flygvapnet. De hade monterats i Tyskland och flugits till Torslanda. Senare leverade exemplar monterades vid Ostermans verkstäder i Södertälje. Marinens 1. hkpdiv sattes upp på Bromma och flyttade under 1961 till Berga. 2. hkpdiv organiserades på Torslanda för att flytta till Säve, när F 9 Säve lades ned 1969.

1958, 12 maj: Den av överbefälhavaren tillsatta utredningen angående totalförsvarets helikopterbehov föreslår att varje försvarsgren själv förvaltar sin materiel, men att i besparingssyfte viss samordning sker beträffande
materielanskaffning. Dessutom föreslås att försvarsgrenarnas förberedande flygutbildning om 50 timmar på flygplan bör förläggas till F5, Ljungbyhed.

Vidare föreslås att arméns helikopterverksamhet skall förläggas till Bodens flygfält och att intill 1962 12 lätta och 7 medeltunga helikoptrar bör anskaffas. Anskaffning av STOL-flygplan bedömdes vara en fråga att lösa efterhand.

1958, juni: Sedan Sverige fått inbjudan från USA sändes kapten Gunnar Zachrisson dit för sex månadersutbildning. Först för en grundläggande helikopterutbildning vid US Army helikopterskola i Fort Rucker och därefter för tjänstgöring vid 82:a luftburna divisionen i Fort Bragg.

1958, 28 juni: Fyra Sk 16 och ett transportplan med 12 man från flygvapnet flyger från Västerås för att på FN:s begäran till Sverige delta i FN:s insatser UNOGIL för att bringa ordnade förhållanden i Libanon där oroligheter utbrutit. Senare fick gruppen förstärkning liksom mer lämpade spaningsflygplan (icke-svenska) samt helikoptrar. Flygverksamheten avslutades 26 november.

1958 25 augusti: På Flygförvaltningens förslag införs inom Flygvapnet beteckningen jetmotor i stället för det tidigare använda reamotor. Benämningen ”jet” hade då redan fått genomslag i medier.

1958, 24 september: Den första av fyra De Havilland NF.51 Venom, J 33, överförs till Svensk Flygtjänst för målflygning på den nyetablerade Robotförsöksplats Norrland, RFN, i Vidsel. Registreringen blev SEDCA/
B/C/D. DCA och DCD överfördes 1968/69 till Flygvapenmuseum.

1958, 9 december: I en kommuniké bemöter flygvapnet påståenden om att militär trafik äventyrar den civila flygsäkerheten; man följer helt de internationella bestämmelserna. Det nämns att koordineringen mellan trafik på Barkarby och Bromma är svår men att den nya gemensamma militära och civila radarövervakningen på Bromma är av godo. Vad beträffar civilt jetflyg anser man att även om luftleder 1960 kommer att inrättas över 6.000
meter, så bör de bara hållas öppna då civil trafik så kräver.

1959. Saabs tillverkning av flygplan i Trollhättan upphör.

1959, 21 januari: Gösta Andrée, flygpionjär och flygplatschef i Visby, omkommer liksom planets pilot vid ett haveri med en av Svensk Flygtjänsts Gloster Meteor på Visby flygplats.

1959, 11 maj: För första gången genomförs med ett målflygplan av typ Jindivik MK 2 i Sverige flygning med ett förarlöst, fjärrstyrt flygplan. Planet startar och landar på en bana vid Vidsel. Jindivik, Rb 01, kom att användas fram till 26 maj 1964, och under dessa fem år genomfördes 104 uppdrag med de 10 exemplar som inköptes från Australien. Namnet Jindivik betyder "Den jagade".

1959, 14 juni: Provflygaren vid flygförvaltningens försökscentral L E Larsson erhåller Stockholms-Tidningens flygarmedalj för 1958. Han räddade en specialutrustad A 32 Lansen som bar en stridsladdad bomb och som råkat
i brand.

1959, juni: Vid den stora flygutställningen i Paris visas Draken upp internationellt för första gången. Ceylon Utterborns flygning imponerar vilket bl a engelska The Times uppmärksammar.

1959, 29 november: J 35B Draken flyger första gången. Det är en ombyggd J 35A (35011), försedd med RM 6B-motor och ebk 66. Leverans till förband skedde från februari 1962 och versionen.fanns i operativ tjänst fram
till F 18 Tullinge upphörde som jaktförband 1974

1959, 4 december: Ett norskt charterplan på väg från Oslo till Arboga får problem med navigations- och radioutrustning. Vädret var också dåligt och planet fortsatte mot Stockholm. Med hjälp av en J 34 och en Sk 16 från Barkarby kunde planet ledas till landning på Bromma.

1959, 14 december: Första flygplanet landar på Arlanda flygplats i samband med invigningen. Flygplanet var en Sud-Aviation Caravelle från SAS.

1959, 30 december: En tvåsitsig övningsversion av Saab 35 Draken, Sk 35C, provflygs av Saabs provflygare Karl-Erik Fernberg.

1960. Saab börjar konstruktionsarbetet på Saab 105, som senare i FV blir SK 60.

1960, 5 januari: Arlanda flygplats utanför Stockholm öppnas för trafik.

1960, 14 januari: J 35B Draken uppnår den dubbla ljudhastigheten med Erik Dahlström som förare.

1960, 1 februari: Det första av två tvåmotoriga jetflygplan English Electric Canberra B.2, Tp 52, inköpta av FV, anländer till F 8 Barkarby. Tp 52 användes till 1974 för signalspaning och utprovning av teleteknisk utrustning. 52001 finns nu på Svedinos Bil- och Flygmuseum i Ugglarp i Halland och 52002 på Flygvapenmuseum.

1960, 28 mars: Vid KSAK:s årsmöte delas Stockholms-Tidningens guldmedalj ”För svensk flygargärning” ut till kapten Åke Duvander i SAS och provflygaren vid Saab, Ceylon Utterborn.

1960, 23-26 april: Vid 20-års minnet av Finska Vinterkriget 1939-1940 gör svenska veteraner en minnesresa Luleå-Kemi-Rovaniemi-Markäjärvi-Haparanda-Luleå. Kransnedläggning sker vid hjältegravarna vid Kemi
Kyrka, Rovaniemi och Kemijärvi kyrka och minnesstunder vid frivilliggraven, Dyrssen-stenen och Salla kyrka. Besöket uppmärksammades mycket i Finland med några helsidesartiklar i dagstidningar, uppställningar av
militär osv.

1960, 22 juli: Delar av den svenska FN-bataljonen i Gaza flygs till Kongo och landar i Leopoldville. Senare kommer svensk personal att tjänstgöra i Kongo för den transportflygverksamhet FN sätter upp där.

1960, 30 september: SAS inlämnar en skrivelse till luftfartsmyndigheterna i Sverige och Danmark i vilken man önskar en flyttning av F 5 Ljungbyhed, eftersom dess verksamhet anses störa flygtrafiken runt Kastrups flygplats
i Köpenhamn. Flyglärarna på F 5 föreslog i stället att Kastrup skulle flyttas.

1960 december: Saab startar produktion av en tvåsitsig version av Draken, Sk 35C. Totalt 25 ex. levererades till F 16 Uppsala. Sk 35C var ombyggda J 35A.

1960, 27 december: Saab J 35D flyger med RM 6C, Rolls Royce Avon Mk 60, på 7 755 kp med ebk. Samma motortyp användes i alla senare versioner av flygplanet.

1961. En Decca DASR-1 radarstation tas i drift i närheten av Torslanda flygplats och den kontrollcentral för flygledning som är lokaliserad där utrustas med 4 PPI:er.

1961, 4 januari: Saabs helikopterdivision i Norrköping överlämnar den sista Hkp 2 i en serie på 12 till armén.

1961, 8 januari: Svensk Flyghistorisk förening bildas vid ett möte i Malmö och en interimsstyrelse utses.

1961, 15 januari: Vid striderna i Kongo blir en svensk tågeskort anfallen vid Bukama 9 mil sydost Kamina varvid tre soldater sårades. Helikopterföraren Anders Bengtsson (från marinens 1. hkpdiv) hämtar med Sven-Erik Everstål som bisittare under beskjutning upp de sårade svenskarna och även, från ett annat ställe, en belgisk läkare med sin Sikorsky S-55. Bengtsson hedrades senare med Stockholm-Tidningens flygarmedalj där juryn ansåg att han visat personligt mod, parat med kallt omdöme och stor flygskicklighet.

1961, 25 januari: Armétygförvaltningen (KATF) genomför skjutprov med en kulspruta m/58 monterad på en av arméns Hkp 2 på Järvafältet utanför Stockholm.

1961, 27 januari: Regeringen ger Flygförvaltningen tillstånd att sälja femton J 29 till Österrike.

1961 februari: J 35F Draken provflygs.

1961, 11 februari: En av de största krigsmaterielbeställningar som Sverige gjort i England unde de senaste åren bekräftas. Det handlar om utrustning för luftförsvarscentraler som skall levereras under en lång tid. I utrustningen, som tillverkas av det engelska Marconibolaget, ingår ”en viss typ av elektronhjärnor som utför kalkyler rörande positioner av angripande flygplan och samordnar försvarsåtgärder mot angriparen från försvarets jaktplan och luftvärn” enligt ”Ett år i luften” 1961-62.

1961. Flygförvaltningen ger Saab direktiv beträffande en ny flygplantyp avsedd för olika taktiska uppgifter. Direktiven resulterade i Saab 37.

1961, 12 eller 14 februari: En J 35 Draken passerar ljudvallen över Kolmården på 8 000 meters höjd i ovanliga luftskiktningsförhållanden och cirka 250 hustak skadas i Sandbyområdet i Norrköping. Två år senare betalades
en skadeersättning på 207 288 kronor ut.

1961 maj: KFF beställer fem exemplar av Dornier Do 27A för arméns räkning. Det första planet levererades i september och leveranserna sträckte sig in i nästa år. Planet fick beteckningen flpl 53.

1961, 2 juni: Föreskrifter för bildandet av en frivillig flygkår ”i civilförsvarets tjänst” utfärdas i ett Kungligt brev. Frivilliga Flygkåren, FFK, blir en del av KSAK fram till 1988, då den blir en fristående frivillig försvarsorganisation med stadgar fastställda av regeringen.

1961, 6 juli: J 29F börjar levereras till Österrike. Sammanlagt såldes 30 flygplan som utgick ur flygvapnet när J 35 Draken tillfördes. Förare och tekniker utbildades vid F 15 Söderhamn och F 9 Säve.

1961, 17 september: FN:s generalsekreterare Dag Hammarskjöld omkommer. Hans flygplan, en Douglas DC-6 från Transair, havererade före landningen i Ndola i dåvarande Nordrhodesia. Haveriorsaken har blivit föremål för många spekulationer.

1961, 23 september: Regeringen beslutar att ställa ett mindre antal jaktflygplan till FN:s förfogande för tjänstgöring i Kongo.

1961, 30 september – 4 oktober: Fem Saab J 29B från F 10 Ängelholm flygs till Kongo och anländer till Leopoldville för FN-tjänst. En ny förbandsbeteckning, F 22, används för det svenska jakt- och spaningsflyget inom FN-styrkorna. Ytterligare flygplan tillfördes, två S 29C och senare ytterligare fyra J 29. Från arméns artilleriflygskola hade tidigare sex Piper Super Cub, Fpl 51, ställts till förfogande i Kongo redan i juli 1960 men kom aldrig att användas där utan transporterades tillbaka till Sverige.

1961, 2 december: Försvarets materielverk väljer Pratt & Whitney JT8D som motor i flygplan 37, svensk beteckning RM 8. Svensk Flygmotor AB, SFA, skaffade tillverkningslicens och började anpassningen från civil användning och utvecklingen av ebk och reversering.

1961, 9 december: FV beslutar med riksdagens godkännande att starta ett utvecklingsprogram för flygplanssystem 37 med attackplanet AJ 37 som enhetsplattform, följt av spaningsplanet S 37 och jaktplanet JA 37. Saab får även klartecken för Saab 105, det blivande SK 60.

1962. KFF begär regeringens tillstånd att köpa två Boeing Vertol 107 helikoptrar, Hkp 4.

1962, 1 april: Arlanda flygplats invigs av kung Gustav VI Adolf, och flygplatsen övertar Brommas internationella linjefart. Bromma stängs för reguljär utrikestrafik. Linjeflyg blir kvar.

1962, 28 maj: Kungl. flygförvaltningen begär att få sälja ytterligare femton J 29 till Österrike jämte tillhörande utrustning, inalles en affär på omkring 7,7 miljoner kronor.

1962, 9 augusti: Malmö Flygindustris MFI-9B provflygs. Flygplanet var en utveckling av BA-7 och MFI:s första serieflygplan. En BA-4B, SE-XBS, hade tillverkats av MFI 1965/66. MFI-9 byggdes i Sverige och på licens utomlands. Flygplanet provades även av FV i tio exemplar för skolningsändamål med beteckningen Fpl 801.

1962, 2 september: Militärflygets 50-årsdag firas på Malmslätt i dåligt väder med 80 000 åskådare. Kung Gustaf Adolf avtäcker en minnessten över Carl Cederström. Fritz Crona flyger ”monoplanet” från 1912, med användande av 28 liter ricinolja som inköpts från Linköpings apotek. Två J 35 från F 13 i Norrköping kan genomföra ett uppvisningsprogram på lägsta höjd.

1962 november: Ytterligare fyra J 29B tillförs FN-trupperna i Kongo.

1962, 6 december: Flygvapnet och Saab lättar litet på sekretessen kring flygplan 37 som döps till Viggen.

1963. Under året säljer armén de sex först inköpta Fpl 51A av vilka fyra köps av flygklubbar och två av privatpersoner.

1963, 7 februari: Fyra svenskar som tjänstgjort vid FN-insatsen i Kongo får Vasamedaljen i guld av åttonde storleken för ”synnerligt mod och behjärtat handlingssätt”. De är flygkapten Anders Lundqvist, trafikflygare Billy Nilsson, radiotelegrafist Sven Kempe och flygmekaniker Thorbjörn Bergh.

1963, 7 juni: Den 25:e internationella flygsalongen i Paris öppnas. Svenska flygvapnet deltar med en uppvisningsgrupp med fyra J 35 Draken under ledning av kapten Per Fogde (?). Saab och Svenska Flygmotor
deltar också med bl a flygplan och motorer.

1963, 20 juni: Flygöversten Stig Wennerström anhålls skäligen misstänkt för spioneri. Den rättegång som följde visade att Wennerström under femton års tid varit knuten till den sovjetiska underrättelsetjänsten och bedrivit grov olovlig underrättelseverksamhet både om svenska och utländska militära förhållanden. Wennerström dömdes 12 juni 1964 till livstids fängelse. Han frigavs villkorligt 6 september 1974.

1963, 27 juni: Spaningsflygplanet S 35E Draken provflygs för första gången.
1963, 29 juni1 juli (?): Saab 105 premiärflyger med Karl-Erik Fernberg vid spakarna och en beställning på 150 flygplan har lagts av flygvapnet hos Saab. Flygplanet fick flygvapenbeteckningen SK 60 och kom att användas som skolflygplan, som lätt attackflygplan och i en version med vidvinkelkamera för 70 mm film. Även en sambandsversion med plats för fyra personer producerades. Tillsammans med en version med kraftigare motorer,
varav 40 exporterades till Österrike, uppgick tillverkningen av flygplanet till 192 plan. Flygplanet byggdes i versionerna SK 60A, SK 60B, SK 60C, SK 60D, SK 60E och 105 G/OE.15

1963 augusti: Kvarvarande flygplan från F 22 i Kongo, fem J 29, flygs hem till Sverige.

1963, 21 oktober: Löjtnant Lennart Fyrö vid Flygförvaltningens försökscentral går ut som etta vid den amerikanska flottans provflygarskola i Maryland. Han var då den sjätte svenske provflygare som beretts en utbildning vid en skola utomlands.

1964. KFF bemyndigas att hyra en Lockheed C-130E Hercules för utvärdering som transportflygplan inom flygvapnet. Se notis för 18 december.

1964. Torslanda flygplats utrustas med en Precision Approach Radar, PAR, där en flygledare med hjälp av radarbilden kan "prata ned" ett flygplan. Bana 04 saknar fortfarande ILS.

1964, 3 februari: Vid en evakuering av personal vid en missionssationstation i Kongo uppstår stridigheter varvid en av FN-flygets obeväpnade Otter-plan med Thorwald Glantz och Stig von Bayer som besättning gör en förtjänstfull insats för att hindra milisens framryckning för vilken de senare tilldelades Vasamedaljen i guld i 8:de storleken.

1964, 6 mars: Flygförvaltningen får bemyndigande att beställa ett drygt hundratal skolflygplan av typ SK 60 (Saab 105).

1964, 9 april: Arlandas nya trafikledningstorn tas i bruk.

1964, 14 april: Den första avfyrningen av en skarpladdad luftvärnsrobot av typ Hawk äger rum på ett skjutfält övre Norrland. Man skjuter ned en Jindivik-robot ”på flera mils avstånd”.

1964, 22 maj: Vid en av FN-flygets inspektionsflygningar i Kongo med fanjunkare G. Elgh som förare blev planet beskjutet. Motorn skadades och Elgh måste landa på en smal landsväg. Alla 5 personer ombord klarade
sig oskadda och blev undsatta av en FN-konvoj. Elgh tilldelades för detta senare Stockholm-Tidningens flygarmedalj.

1964, 24 maj: För sina insatser i Kongo tilldelas fältflygaren Jan Erik Norlund Stockholms-Tidningens flygarmedalj för 1963. ST:s minnesmedalj tilldelades samtidigt de vid flygföretagen mot Kolwezi medverkande Axel Barthelson, Gilbert Casselsjö, Åke Christiansson, Tönnies Finke, Bjarne Gustavson, John-Erik Jönsson, Olof Lindström, Bertil Nordström och Carl Gustaf Wesslén.

1964, 13 juli: En beställning från Kungliga Flygförvaltningen på 130 st skolflygplan typ 60 (Saab 105) till ett värde av 155 942.660 kr ankommer till Saab. Ordern utökades senare med ytterligare 20 plan.

1964, 18 december: Regeringen medger att Flygförvaltningen får hyra ett amerikanskt transportflygplan av typ Lockheed Hercules under tiden 1 mars – 31 december 1965. Kostnaderna beräknas till 1,2 miljoner kr. (Planet
kom att inköpas i september.) Det tidigare provade DHC 4 Caribou anses inte fylla kraven.

1965, 12 januari: Försvarsdepartementet meddelar att årets försvarsbudget uppgår till 4,15 miljarder kr, varav 1,54 miljarder till flygvapnet. För flygmateriel anslås preliminärt en dryg miljard.

1965, 8 februari: Den svenska flygfilmen ”Flygplan saknas” har premiär på biograferna Kaparen och Victoria i Göteborg och visas 15 november på Astoria, Plaza och Victoria i Stockholm. Den handlade om en besättning på
en S 32C Lansen. Regi Per Gunwall och med medverkande Olle Johansson, Birgit Nordin, Runar Martholm, Ulla Edin och Arne Nyberg. I en pregnant biroll syns Jan-Åke Berg, senare ordförande i SFF. Mycket var bra tänkt men mindre väl realiserat menar Bertil Skogsberg i sin bok ”På filmens vingar” medan recensenterna var mer rakt på sak nedgörande.

1965, 5 april: En konstruktionsattrapp till Viggen, 37-0, byggd i trä och metall och med flera autentiska detaljer, visas upp för pressen.

1965, 7 april: Flygvapnets kortfilm ”Horisont” utses av Sveriges Public Relations Förening till ”Årets PR-film” för 1956. Regissör var Helge Sahlin. Filmen erhöll även pris vid en internationell kortfilmsfestival.

1965, 18 juni: De enskilda flyguppvisningarna på den internationella flygutställningen i Paris inleds, varvid Göran ”Boris” Bjuremalm flyger Draken. Vidare deltar två svenska 4-grupper Draken från F 16 och F 18.

1965, 1 juli: Inom Flygförvaltningen organiseras en projektledning för system 37 Viggen under ledning av Lars Brising.

1965 augusti: En grupp Hawker Hunter från Schweiz anländer till F 12 Kalmar för skjutningar över internationellt vatten. Det var första gången utländskt militärflyg opererar från svenskt territorium.

1965, 28 oktober: En ny trafikledningscentral invigs på Arlanda för mellersta Sverige (Stockholm FIR; Flight Information Region) efter att ha varit i bruk sedan i mars. Den baseras på teknik som Standard Radio tidigare utvecklat för flygvapnet och är kopplad till en befintlig radarstation av fabrikat Decca vid Arlanda och en nyare radom-försedd Selenia-station invid Bromma flygplats, Bällsta radar. Något år senare tillkommer där landets första sekundär-radarstation (SSR) i Bällsta. I centralen finns även en militär del, Svea kontroll.

1966, 1 juli – 4 september: Fyra helikopterförare, fem helikoptertekniker och en flygläkare från Helikopterskolan i Boden ställs till Stockholms universitets geografiska institution förfogande för en expedition till Spetsbergen. Två HKP 2 och en HKP 3 civilregistreras vilket krävdes av norska utrikesdepartementet.

1966, 1 oktober: Flygvapnets haverikommission ersätts av Försvarets haverikommission med ansvar för utredning av alla militära flyghaverier.

1966 november: K.M:t tillsätter en utredning under Kommunikations-departementet för att utreda flygtrafikledningen, såväl civil som militär.

1966, 8 november: Flygfilmen ”Flygplan saknas” har premiär på biograferna Kaparen och Victoria i Göteborg och 15 november 1965 på Astoria, Plaza och Victoria i Stockholm. Den handlade om en besättning på en S 32C
Lansen. Regi Per Gunwall och medverkande Olle Johansson, Birgit Nordin, Runar Martholm, Ulla Edin och Arne Nyberg. I en pregnant biroll syns Jan-Åke Berg, senare ordförande i SFF.

1967. Saab 29 Tunnan, utgår ur tjänst som krigsflygplan men används som målflygplan till 1974. Ett exemplar av dessa hölls flygdugligt tills flygvapnets 50-årsjubileum 1976. Under åren hade 661 exemplar i olika versioner tillverkats.

1967. I samband med omorganisation av Luftfartsverket försvinner benämningen Luftfartsstyrelsen.

1967, 8 februari: Saab 37 Viggen flyger för första gången. Flygningen genomfördes av Erik Dahlström.

1967, 29 april: En version av Saab 105 betecknad 105 XT flyger för första gången med General Electric J-85-motorer, 2 x 1290 hk. 40 av den nya versionen kom att exporteras till det österrikiska flygvapnet.

1967, 8 juni: Sex poliser som utbildats till helikopterförare vid Helikopterskolan i Boden avlägger examen och får ta emot polisflygförarmärket ur rikspolischefen Carl Perssons hand.

1967, 2-4 september: Chefen för armén ställer FPL 51, HKP 2 och HKP 3 till länspolischefernas förfogande i samband med omläggningen till högertrafik 3 september. Även marinen och flygvapnet deltar med HKP 2 respektive HKP 3.

1968. De första två av tre Saab 32B Lansen civilregistreras på Svensk Flygtjänst och baseras på Robotförsöksplats Norrland, RFN, i Vidsel. De används för målgång och målbogsering.

1968 januari: FF beställer 22 helikoptrar Agusta Bell Jetranger från Italien för armén.

1968, 5 april: Regeringen godkänner Kungl. Flygförvaltningens förslag till beställning av 100 AJ 37 Viggen och Sk 37 Viggen. I beställningen fanns en option på ytterligare 75 flygplan.

1968, 19 maj: Flygvapnets Krigsskola (f d Flygkadettskolan) startar den årliga utlandsflygningen som går till Holland. En av de 24 J 29 som deltar kom att lämnas till ett franskt flygmuseum.

1968, 31 maj: Provflygaren Lennart Fyrö omkommer då han vådautskjuts ur ett Viggen provflygplan på marken på Saabs flygfält.

1968 juni: Försvarets materielverk, FMV, inrättas genom att försvarsgrenarnas materielförvaltningar, däribland Kungl. Flygförvaltningen, slås samman. Armén, marinen och flygvapnet blir försvarsgrenar inom
Försvarsmakten, efter att tidigare ha varit vapengrenar inom Krigsmakten.

1968, 9 juni: F 16 i Uppsala firar sitt 25-årsjubileum med en flygdag. I samband härmed får Gunnar ”Spökis” Andersson Aftonbladets flygarbragdmedalj för ”visade prov på personligt mod, framåtanda och hjälpvillighet, parad med säker bedömning av risker och egen förmåga”.

1968, 16 september: Farnborough-utställningen öppnas vid vilken Ceylon Utterborn visar upp J 35 Draken.

1969 februari: 1966 års utredning av trafikledningsfunktionen avger sitt första betänkande där man bl.a. föreslår en central utbildning av trafikledare för Luftfartsverket och flygvapnet. Utbildningen vid Trafikledarskolan, baserad vid Sturup, påbörjades september 1974.

1969, 20 februari: Försvarets fastighetsnämnd (FFN) anhåller att ÖB utreder möjligheten att flytta Helikopterskolan till annan ort sedan Bodens stad under flera år ansökt om att få ta över skolans område för att där bygga bostäder. Utredningen visar att en flyttning till Vidsel är möjlig. När Bodens kommun får klart för sig att en flyttning ingalunda är otänkbar slår man snabbt till reträtt och ändrar omgående sin stadsplan.

1969 juni: FMV beställer 58 Scottish Aviation Bulldog, Sk 61, med option på ytterligare 45.

1969, 22 augusti: Ett nytt avtal tecknas mellan FMV-A och Nyge-Aero eftersom omfattningen av ArtflygS verksamhet ökat och därmed behovet av företagets tjänster vad avser teknisk tjänst och lokaler.

1970. Försvarets materielverk beställer hos Saab-Scania serietillverkning av ett amerikanskt instrumentlandningssystem för flygplan 37 Viggen, TILS (Tactical Instrument Landing System). Utrustningen tillverkas i USA och använder till skillnad från ILS mikrovågsfrekvenser vilket gör TILS mer okänsligt för terrängens inverkan.

1970. Flygvapnet börjar vid urvalet av förare ta i bruk ett psykologiskt test, Defense Mechanism Test, DMT, utvecklat av den svenske psykologen Thomas Neuman på basis av tidigare arbete av Ulf Kragh. Testet presenteras
översiktligt i Flygrevyn nr 4/1976.

1970 april: Saab påbörjar konvertering av ett antal SK 60 till Sk 60B för att flygplanet även skall kunna klara attackuppgifter. Ett antal SK 60 konverterades även till SK 60C, utrustade med en 70 mm vidvinkelkamera i
nosen för spaningsändamål.

1970, 2 juli: Första flygning med prototypen till SK 37 Viggen.

1970 oktober: FMV utnyttjar sin option att köpa ytterligare 75 st AJ/SK 37 Viggen.

1970, 1 oktober: Stig Synnergren efterträder Torsten Rapp som ÖB.

1970 december: Saab-Scania får beställning på utveckling av spaningsversioner av flygplan 37 Viggen.

1971, 23 februari: Den första serietillverkade AJ 37 Viggen flyger för första gången. System Viggen kom att vara i flygvapentjänst i hela 34 år, till hösten 2005. Första Viggen-flottilj var F 7, Såtenäs.

1971 juni: Saab-Scania får beställning på utveckling av jaktversionen av flygplan 37 Viggen.

1971, 18 augusti: En belgisk flygofficer, Jaques Dewaelheyns, skjuter av misstag ut sig ur en SK 60 och landar med fallskärm nära Delary i södra Småland medan föraren Bengt Damberg återvänder till Ljungbyhed där han
landar.

1971, 14 september: Den första serietillverkade AJ 37 Viggen havererar vid landningen på Malmen. Vid reversering åkte flygplanet av banan och fattade eld. Föraren Lars Bandling undkom oskadd.

1972. Filmen ”Viggen 37 -ett militärplans historia” av Maj Wechselmann har premiär. Polemiskt förenklat och i antimilitär anda redovisas ett stridsplans tillkomst med dokumentära intervjuer och tecknade inslag. Filmen väckte stor uppmärksamhet.

1972, 17 mars: I regeringens försvarsproposition föreslås bl.a. att antalet jaktdivisioner skall minskas från 20 till 10 och att luftförsvarsroboten Bloodhound, RB 68, dras in.

1972, 12 april: Två MiG-21 från DDR flyger in över Skåne och kommer ända till Osby innan de vänder om. En beredskapsrote som just landat hinner skickas upp och kan identifiera planen.

1972, 6 oktober: Regeringen omvandlar Stig Wennerströms livstidsstraff till 20 års fängelse. Det innebar att han senare kunde friges villkorligt i juli 1974 sedan han avtjänat tio år av sitt straff.

Under året säljer armén sina kvarvarande FPL 51B till KSAK och olika flygklubbar.

Införandet av FPL 61 tvingar Artilleriflygskolan att i högre grad än tidigare använda vägar för basering. Efter begäran ger Länsstyrelsen tillstånd till att vissa vägar används för start- och landningsövningar.

1974. Under våren införs nya flygleder och övrigt kontrollerat luftrum, Luftrum 74. Undersidan av luftrummet blev 1 500 meter och översidan 13 500 meter.

1974. Benämningen Krigsmakten ersätts med Försvarsmakten.

1974, 28 februari: Vid midnatt träder stora förändringar i luftrummet över Sverige i kraft under benämningen "Luftrum 74". Bl.a. blev det nya och förändrade luftleder, ett antal nya navigeringsfyrar tillkom och äldre fyrar lades ned. Undersidan för luftleder blev 4500 fot, gränsen mellan övre och undre luftrummet höjs till FL 245 och ovansidan FL 450.

1974, april: Under ledning av Carl Gustaf von Rosen och med finansiering via hjälporganisationer som Lutherhjälpen och Röda Korset börjar en svältande befolkning i det etiopiska höglandet att matförsörjas ”matbombning” från plan av typ MFI-15. Verksamheten kommer att pågå under drygt tre år, till von Rosens död i juli 1977, och under denna tid levereras drygt 550 ton mat från luften.

1974, 28 augusti: I samband med Tekniska Högskolans årliga haveriundersökningskurs låter man en utrangeringsfärdig Pembroke TP 83 (nr 83013, kod 83 på fenan) krascha i en grusgrop på F 18.

1974, 26 september: Luftfartsverkets flygledarskola på Sturup invigs. Trafikledarskolan på Bromma läggs ned.

1974, 27 september: Prototypen till JA 37 Viggen, det modifierade provplanet 37-7, flyger med Per Pellebergs vid spakarna..

1974, 27 september: Vid undersökningarna beträffande eventuella nervskador av jetbränslet MC 77 fastställs att bl.a. elva anställda vid Saab i Linköping har drabbats.

1975. Stansaab (f d Standard Radio) får en stor order på flyglednings-utrustning till Sovjet, baserad på den kunskap företaget erhållet vid militära och civila utustningar för kunder i Sverige och Västeuropa. Den bygger också på avancerad amerikansk mikrokretsteknik som inte får exporteras till öst, vilket senare leder till viss handelspolitisk uppståndelse.

Sommaren 1975: Den väldiga havsviken Zuider Zee i Holland som f.n. delvis håller på att torrläggas för utvidgning av åkermark, uppvisar många lämningar av krigföringen i området under århundradena.

För flyghistoriker är spåren av två världskrig särskilt intressanta. Särskilt under andra världskriget 1939-1945 var havsviken ett vatten som passerades av stora allierade flygstyrkor och därför var också många tyska jaktförband
baserade här. Bland de flygplansvrak som hittats finns ett från 1:a världskriget som fortfarande hade luften kvar i däcken.

Ett Messerschmittjaktplan från 2:a världskriget med 53 markeringar av nedskjutna allierade plan finns i samlingen. I en Spitfire satt piloten forfarande kvar på förarplatsen. I hans kläder hittades dokument som bl.a.
visade att han gift sig bara 14 dagar före sitt sista uppdrag.

En tämligen väl bibehållen Boeing B-17 Flygande fästning är ett annat av Zuider Zees hittills dolda hemligheter.

Bland de frilagda skeppsvraken räknades också 350 spanska fartyg in. Dessa har under 1500- och 1600-talen gått under i Zuider Zee under Spaniens krig mot Nederländerna, Storbritannien och Frankrike.

1976, 18 augusti: Ett engelskt bombplan från andra världskrigets dagar, Handley Page Hampden AE 436 från 144. Squadron, påträffas på Tsatsafjället i Sareks nationalpark, 30 kilometer nordväst om Kvikkjokk. Flygplanet
hade havererat 5 september 1942. Två av besättningen på fem man hade överlevt och återsänts till England. Delar av flygplanet återsändes på 1980-talet till England för att ingå i en restaurerad Hampden.

1976, 19 november (?): 3 st J 35F från F 10 flyger sträckan Luleå – Ängelholm på 59 minuter med med hjälp av en stark medvind (jetström). Distansen är ca 1200 km och genomsittsfarten var 1170 km/h. Tidigare ”rekord” på sträckan slogs med ca 5 minuter. Allt enligt en artikel i Dagens Nyheter.

1978. Försvarets haverikommission ersätts av Statens haverikommission.

1978, 9 januari: Regeringen uppskjuter ett beslut om att tillverka det lätta attackplanet Saab B3LA ett år. En ny utredning tillsattes.

1978, 1 oktober: Lennart Ljung efterträder Stig Synnergren som ÖB.

1978, 5 oktober: Riksdagen beslutar att kvinnor skall få bli yrkesofficerare. Den första etappen gäller markbefattningar i flygvapnet. Den första omgången ryckte in till F 16 Uppsala 20 juli 1980.

1978 november: I diskussionen om efterföljare till flygplan 37 Viggen föreslår flygindustrin ett nytt skol- och lätt attackplan benämnt SK 38/A 38, baserat på det tidigare presenterade B3LA-konceptet, och en minskning av tillverknings-takten av JA 37.

1979. Under budgetåret 1978/79 övergick 68 förare från flygvapnet till civilflyget. Sju totalhaverier inträffade med fem omkomna.

1979, 23 februari: Den borgerliga minoritetsregeringen beslutar att lägga ned B3LA-projektet. Framtiden för svensk flygindustri ser mörk ut.

1979, 1 mars: En ny flygledningscentral för den samordnade övervakningen och ledningen av civil och militär flygtrafik inom Stockholm flyginformations-sområde (FIR) tas i bruk. Den tidigare centralen som tillkom 1965 hade inte längre tillräcklig kapacitet.

1979, 25 april: Riksdagen beslutar att 40-50 nya skolflygplan med begränsad beväpning skall anskaffas.

1979, 1 maj: Riksdagen säger nej till flygplansprojektet B3LA.

1979, 10 september: En Saab B 18B, 18172, som i februari 1946 hade nödlandat på isen utanför Härnösand, bärgas från havsbottnen. Den restaurerades och tillfördes samlingarna på Flygvapenmuseum.

1979, december: Saab föreslår försvarsdepartementet att ett lätt jakt/attack-flygplan, senare känt som JAS 39, utvecklas. Detta kom att innebära att ett mångårigt skede av osäkerhet om framtida flygplananskaffning äntligen
var över.

1979, 7 december: En grupp bestående av samverkansofficerare, piloter och tekniker från Arméns Helikopterskola, HkpS i Boden medförande en HKP 3, transporteras med Flygvapnets TP 84 till Thailand för att där sköta FN:s livsmedelstransporter till flyktingläger.

1980, 25 mars: Efter mångårig beslutsvånda kring valet av nästa svenska stridsflygplan och efter klartecken från regering och riksdag sluts ett samarbetavtal kring utveckling av projektet JAS: jakt - attack - spaning. Saab
skall tillsammans med Svenska Radioaktiebolaget, LM Ericsson och Volvo Flygmotor utveckla JAS varvid Saab är samordnare i Industrigruppen JAS.

1981. Enighet nås i riksdagen om att kvinnor skall ha tillträde till alla officerslinjer inom försvaret med undantag av fartygschefer och stridsflygare.

1981 april: Fortifikationsförvaltningen får i uppdrag av regeringen att projektera byggnader för ett blivande flygvapenmuseum på Malmen.

1981 augusti: Försvarets materielverk/prov, FC, på Malmen får sitt första exemplar av North American Sabreliner 40A (ex N905KB), TP 86, ett tvåmotorigt jetflygplan av affärsresetyp. Planet, som skall användas
bl.a. för utvärdering av ny elektronik och signalspaning. Ytterligare en TP 86 anskaffades.

1981 oktober: ÖB och CFV rekommenderar JAS 39, jakt-attack-spaning, som ersättare för flygplan 37 Viggen från och med 1992.

1981, 27 oktober: En sovjetisk ubåt U-137 går på grund i Karlskrona skärgård. Detta förorsakar stor uppmärksamhet och innebär även en intensiv verksamhet för flygvapnets spanings- och luftrumsövervakning under de närmaste dagarna.

1982, 1-11 mars: Vid försvarsmaktsövningen Norrsken deltar totalt 32 helikoptrar från armén, marinen och flygvapnet. Det är den största militära övningen i Sverige sedan andra världskriget och 23.000 man och 1.000
fordon deltar.

1982, 4 juni: Riksdagen fattar försvarsbeslut för perioden 1982-87. För 1982/83 får försvaret 19,3 miljarder kronor. I beslutet ingår att 140 JAS 39 skall utvecklas och tillverkas till en kostnad av ca 25 miljarder kronor fram till år 2000. Beslutet har föregåtts av en långvarig och omfattande debatt.

1982, 30 juni: FMV och Industrigruppen JAS skriver kontrakt på fem provflygplan och 30 serieflygplan JAS 39 efter det att riksdagen 4 juni gett klartecken. Efter en namnpristävling döptes flygplanet i september 1982 till
Gripen.

1982 september: Riksdagens försvarsbeslut resulterar i förändring av antalet divisioner enligt följande:

Flygplanstyp\år 1972 1982 1992
Jaktdiv flpl 35 23 10 4
Jaktdiv flpl 37 - 2 8
Attack medeltung 10 5,5 4,5
Attack lätt - 5 -
Spaning 10 6 6
Flpl JAS 39 - - 1

1983. Föreningen Flygande Veteraner bildas för att hålla en DC-3, byggd 1943 som en C-47, och med ett senare förflutet i DNL, SAS, LIN och flygvapnet, i drift, tekniskt och ekonomiskt. (Se vidare notis för 20 juni 1984)

1983, 25 januari: Saab-Fairchild SF 340, ett samprojekt mellan Saab och amerikanska Fairchild, provflygs första gången. Förare är Per Pellebergs och Erik Sjöberg. Totalt kom 459 plan att tillverkas, varav tre var provflygplan.

1983 februari: För första gången kommer asylsökande till Sverige med en helikopter. Den anlände med två passagerare från Polen till Blekinge och upptäcktes inte av radar, vilket förklarades med att den flugit lågt och att
snötjocka hindrat radarbevakningen.

1983 april: Trafikflyget i södra delen av landet får flyga enligt YKL, yttäckande kontroll. Trafikflyget kunde nu flyga utanför luftlederna vilket sparade tid och bränsle.

1983, 1 juli: En ny befälsordning införs vilket för arméflygets del innebär att personalen sammanförs i en egen befälskår.

1984, 17 februari: Delar av norra Finland blir strömlöst sedan ett Viggen-plan från F 21 flugit av en kraftledning.

1984, 8 mars: Flygvapenmuseum på Malmen, etapp 1, invigs av Carl XVI Gustaf.

1984, 3 april: Trafikflygarhögskolan (senare benämnd Trafikflyghögskolan), TFHS, invigs på F 5 Ljungbyhed av kommunikationsminister Curt Boström. Skolan skall drivas av flygvapnet men med avtal med de stora civila
flygbolagen. Ansvaret för TFHS övertogs 1 januari 1998 av Lunds universitet.

1984, 20 juni: Premiärturen för föreningen Flygande Veteraners DC-3 äger rum över Stockholm med en sväng ned till Malmö sedan Luftfartsverket gett sitt godkännande av det av två entusiaster köpta planet. Planet blev
kallat Daisy och blev senare målat i SAS färger med namnet Fridtjof Viking. Registreringen är SE-CFP.

1984, 9 augusti: Ett svenskt charterflygplan från Scanair förföljs under fem minuter av en sovjetisk Sukhoj Su-15 över södra Gotland.

1985. Armén beställer 16 Hughes 269C helikoptrar från Saab helikopterdivision. Flygvapnet får fyra MBB BO 105 CBS helikoptrar för lokal flygräddning från F 7 i Såtenäs. Militär beteckning blir HKP 9B.

1985. Luftfartsverket och berörda kommuner enas om att flygfältet vid F 18 Tullinge skall ersätta Bromma flygplats senast 1990-91. Så blev dock ej fallet.

1985, januari: Motorn för JAS 39 Gripen, Volvo Flygmotors RM 12, provkörs för första gången.

1985 mars: Flygvapnets flygförare vägrar flyga, då CFV föreslagit begräns-ningar i deras möjlighet att söka civil tjänst. Förarna anser att de blivit belastade med yrkesförbud. CFV uppmanade förarna att sluta strejka och börja flyga, vilket de gjorde påföljande dag. Efter överläggningar med de civila bolagen lovade dessa att inte rekrytera fler än 25 flygförare per år. Förare i FV, som stannade på sin post, skulle få en gratifikation vid fyllda 38 år.

1985 september: Saab-Fairchild SF 340 med flygburen AWACS-radar från Ericsson lanseras som idé för flygande stridsledningscentral.

1985 oktober: Saab påbörjar ombyggnad av ett antal J 35F Draken till vad som kom att betecknas J 35J,avsedda för F 10 Ängelholm.

Saab-Fairchild SF 340 blir helsvensk efter det att Fairchild lämnat samarbetet med Saab. Flygplanets namn ändrades till Saab 340.

1985 november: Västerås kommun förvärvar f.d. F 1:s flygfält i avsikt att skapa ett utbildningscentrum med anknytning till flygområdet.

1986. En FV-pilot omkommer under detta år (under träning av uppvisningsflygning vid Saab med ett civilt registrerad flygplan (se notis för 22 augusti).SK 61). Vidare avlider en värnpliktig mekaniker vid en helikopterolycka i Boden samt omkommer i Skälderviken en pilot från det österrikiska flygvapnet under utbildning på J 35 Draken.

1986 1 januari: Nyge Aero får i stället för Swedair målflygningskontrakt från Försvarets materielverk.

1986, 15 mars: Ett målbogseringsflygplan av typ Mitsubishi Mu 2, tillhörande Nyge Aero, som bogserar ett skjutmål vid Ringenäs skjutfält utanför Halmstad, träffas av misstag av luftvärnseld. Flygplanet havererade strax utanför skjutfältet och de båda ombord omkom.

1986 april: Schweiz flygvapen använder under våren Robotförsöksplats Norrland, RFN, i Vidsel för robotskjutningar. Andra flygvapen följde exemplet.

1986, 1 juli: Bengt Gustafsson blir ÖB efter Lennart Ljung.

1986, 1 juli: Vid firandet av flygvapnets 60-årsdag paraderar 92 plan över Stockholm.

1986, 22 augusti: Tord Grims vid flygvapnet men för tillfället tjänstgörande vid Saab, omkommer under träning inför en uppvisning.

1987. En Mustang P-51D köps in av Leif Jaråker och baseras i Västerås. Den får 24 april registreringen SE-BKG men blir snart också fullständigt kronmärkt med sin tidigare identitet vid F 16 i Uppsala. Känd som ”Gul Kalle” glädjer den sedan flygdagsbesökare i Sverige under bortåt 15 år innan den säljs till England 26 april 2002. Den har c/n 44-63864.

1987, 26 april: Det första provflygplanet av JAS 39 Gripen premärvisas i samband med Saabs flygdivisions 50-årsjubileum.

1987, juli: Uppgifter om främmande ubåtsverksamhet i Bottenviken utanför Töre börjar cirkulera och en HKP 4 från F 21, en HKP 3 från AF 1 och en ubåtsjakthelikopter från Berga ställs till förfogande. Flera anfall med
sjunkbomber, 25 kg laddningar och granater genomförs. Ubåtsjakten avbryts utan resultat den 1 augusti.

1987, 9 september: Saab 340B premiärflyger. Det är en variant av Saab 340 med bl.a. högre motorstyrka och därmed bättre prestanda.

1987 oktober: FMV, Försvarets Materielverk, får leverans från USA av en Fairchild-Swearingen Metro III, avsedd för utvärdering av Ericssons luftburna radarsystem. Typbeteckningen blev TP 88C för att skilja den från två andra TP 88 som användes för olika ändamål, bl a transport av medlemmar av kungahuset,.

1987, 16 oktober: Den första bestyckade HKP 9A överlämnas vid en ceremoni på Gärdet i Stockholm till chefen för armén generallöjtnant Erik Bengtsson som i sin tur överlämnar den till chefen för AF 1, överstelöjtnant Folke Ekstedt. avsedd för utvärdering av Ericssons luftburna radarsystem.

1987 december: Saab får i uppdrag att konvertera 135 SK 60 genom bl.a. byte av vingbalkar. FV räknade med en betydande gångtidsförlängning för planen.

1988. Ett satellitnavigeringssystem visas för första gången i större sammanhang. Det är konstruerat av Håkan Lans. Användningsområdena förväntas bli omfattande, inte bara inom flygsektorn.

1988. Frivilliga flygkåren, FFK, blir en självständig frivillig försvarsorganisation.

1988 februari: FV får sin första helikopter Aerospatiale AS 332 M1 Super Puma, HKP 10, som skall ersätta de ålderstigna Boeing Vertol, Hkp 4. Den första Hkp 10 av tio beställda gick till F 21 Luleå. Ett antal Hkp 4 från
FV överfördes till marinen.

1988, 9 december: JAS 39 Gripen lyfter från Saabfältet för första gången efter lång försening av flygplanetsutveckling. Förare var Stig Holmström.

1988, 15 december: Nils Söderberg avlider. Han var en central gestalt i svenskt flyg och även vad avser flyghistoriskt arbete. Född 1897, fick han 1921 som ung fortifikationsofficer flygutbildning i Malmslätt. Han blev snart en skicklig provflygare samt byggde upp en högklassig utbildning av flygare. För
materielanskaffingen inför och i samband med andra världskriget var han central. Han ägnade senare sina krafter åt småflyget, bl a inom KSAK (generalsekreterare 1954-1964) och bidrog där till satsningen på hembygge av Jodel-plan, en lyckad fransk konstruktion, för vilka ritningssatser inköptes. Senare var han flyghistoriskt verksam och drivande inom SFF och bedrev även ett aktivt författarskap, bl a med boken ”Med spaken i näven” och en stor mängd artiklar i flyghistoriska ämnen.

1988, 17 december: Under övning i avancerad flygning utanför Linköping störtar en MFI-15 och de båda ombordvarande omkommer.

1989. Tre flygplan totalhavererade i flygvapnet under 1989, varvid två förare omkom. Civilt är däremot året ovanligt mörkt med 94 haverier, omkring 40 procent mer än de senaste årens snitt.

1989, 31 januari: Mikael Carlsons Tummelisa-replika men med originalmotor, är i luften för första gången.

1989 februari: Staten köper en Saab 340 för hovet, regeringen och högre befattningshavare. Flygplanet levererades i februari 1990; beteckningen blir TP 100.

1989, 2 februari: Den första prototypen till JAS 39 Gripen havererar på Saabs flygfält i Linköping vid landningen efter den sjätte provflygningen. Föraren Lars Rådeström undkom med lätta skador. Televisionen hade en reportagegrupp på plats och delar av haveriförloppet visades upprepade gånger i televisionen. En utredning påvisar vissa brister i projektorganisationen.

1989, 27 februari: En genom Svensk Flyghistorisk Förenings försorg återuppbyggd Breguet B 1 överlämnas till flygvapenmuseet vid en ceremoni.

1989, 13 mars: Första avsnittet av Lars Molins TV-serie ”Tre Kärlekar” sänds av SVT. Serien sänds i två omgångar om 16 avsnitt under 1989-1991 och blir mycket omtyckt. En på marken bogserbar ”fullskalamodell” av en S 16 Caproni har tagits fram för vissa scener av SVT:s snickeriateljé under ledning av Göthe Johansson.

1989, 4 april: Flygmaterielverket anser att det blir för dyrt att utveckla en svensk radarjaktrobot till JAS 39 Gripen, även vid ett eventuellt samarbete med Storbritannien. Kostnaden bedömdes uppgå till 10 miljarder.

1989, 19 maj: Flygvapenmuseum i Malmen, etapp 2, invigs.

1989 juni: Under Paris Airshow meddelade Saab att American Airlines undertecknat ett kontrakt för 50 Saab 340 med optioner för ytterligare 50 st 340, samt 50 st Saab 2000. Detta var den största svenska exportordern
någonsin och värderades vid denna tidpunkt till strax under 10 miljarder SEK. Vid samma flygmässa beställer schweiziska Crossair 25 Saab 2000 och tar option på ytterligare 25.

1989, 27 augusti: Med en veckas festligheter firar Boden stad sitt 70-årsjubileum och AF 1 sitt 30-årsjubileum med bland annat flyguppvisning på Bodens flygfält.

1989, 27 september: Saab meddelar att man avser bygga ut tillverkningslokalerna i Linköping för 600 miljoner kronor, främst för att klara av beställningarna av Saab 2000.

1990, 14 januari: 50-årsminnet av F 19, det svenska frivilligförbandet i Finland, firas genom avtäckandet av en minnessten i Olkkajärvi.

1990, 4 maj: Gripen-prototyp nr 2 gör den första flygningen med en Gripen efter haveriet drygt ett år tidigare med den första protypen.

1990, 18 maj: På F 10 i Ängelholm premiärvisas den J 22 som en grupp entusiaster restaurerat till rullbart skick.

1990, 29 juni: Det sista och 329:e exemplaret av Saab 37 Viggen överlämnas av Saab till flygvapnet. Flygvapenchefen (CFV) Lars-Erik Englund överlämnar så planet till major Thomas Karlsson, chef för tredje divisionen på F 16 i Uppsala.

1991. Ericssons flygburna radar PSR 890 presenteras. Den ansågs nästan lika bra som en AWACS men till betydligt lägre kostnad. 1993 beställde försvaret tre anläggningar att monteras på modifierade exemplar av Saab 340.

1991. Sista Dornier Do 27 i arméns tjänst överlämnas till Flygvapenmuseum.

1991. För första gången utexamineras en kvinna, Anna Maltinger, från Krigsflygskolan på Ljungbyhed.

1991. Under 1991 totalhavererade tre flygplan inom flygvapnet, men ingen person omkom.

1991. Fyra av Flygvapnets HKP 4 överförs till marinen och övriga sex säljs till Kanada.

1991 april: CFV äskar större anslag. Alternativt måste F 13 Norrköping, F 10 Ängelholm och F 6 Karlsborg läggas ned.

1991 juni: Den sovjetiske pilot, som sköt ned det svenska signalspanings-planet, en Douglas DC-3 ur flygvapnet 13 juni 1952, är identifierad och utfrågas av representanter för Sverige.

1991, 24 november: Efter 30 års tjänst pensionerar armén de två sista FPL 53. Den ena flygs till AF 1 där den förvaras för kommande jubileer och den andra skänks till Flygvapenmuseum i Linköping.

1992. Försvarets materielverk meddelar att man beställt tre Gulfstream IV, två för att bl.a. ersätta Sud-Aviation Caravelle, TP 85, och Metro, TP 88. Beteckning blev TP 102A (persontransport) och TP 102B (signalspaning). TP 102A anlände till Sverige i oktober. S 102B blev senare FV-beteckning för TP 102B. S 102B beräknades vara klara för tjänstgöring hösten 1997.

1992. Flygklubb i Halmstad bildas som en av flera "FV-personalflygklubbar" som bildades kring 1990 i samband med att flygvapnet sålde ut SK 50 Saab Safir. Ett syfte var att ge även icke flygande personal möjlighet att ta flygcertifikat och idka flygning.

1992, 26 juni: Försvarets materielverk, FMV, tecknar av-tal med Industrigruppen JAS, IG JAS, om tillverkning av delserie 2, 110 JAS 39 Gripen varav 14 tvåsitsiga JAS 39B.

1992 december: Saab 340 AEW/FSR 890, TP 100, senare omdöpt till S 100B "Argus", avsedd att utrustas med spaningsradar PS 890, provflygs för första gången. Sex flygplan av typen beställdes av Flygvapnet.

1993 februari: Två Lockheed Hercules, TP 84, förses med varnings- och motmedelsutrustning.

1993, 15 april: Flygvapnet avser att använda Saab 105, SK 60, ända till 2010. FMV måsta dock ordna fram 100 nya motorer, eftersom de franska motorerna är hårt slitna.

1993, 8 juni: Det första serieplanet, JAS 39 Gripen, nr 39102, levereras till FMV.

1993, 8 augusti: JAS 39 nr 39102, provflygplan nr 2, totalhavererar på Långholmen i Stockholm under en flyguppvisning i samband med Vattenfestivalen. Piloten, Lars Rådeström, räddade sig med raketstolen medan en kvinna på marken får lätta brännskador. Orsaken var bl a brister i det ännu ej helt utvecklade datoriserade styrsystemet.

1993, 4 november: FMV beställer 115 motorer Williams/Rolls FJ 44, svensk beteckning RM 15, för att ersätta RM 9 i Saab 105, SK 60. Dragkraft ca 870 kp.

1993, 21 december: Saab drar in sin provflygavdelning på Skavsta vid Nyköping.

1993, 23 december: FMV beställer ytterligare fem Saab 340AEW efter att ha beställt en tidigare i februari 1993.

1993, 29 december: För första gången efter haveriet den 8 augusti 1993 på Långholmen i Stockholm lyfter JAS 39 Gripen med omprogrammerade styrdatorer.

1994 januari: FV sätter in Lockheed C-130 Hercules, TP 84, i nödhjälpsarbetet för ex-Jugoslavien.

1994, 18 januari: Radarspaningsplanet Saab 340AEW, S 100B, flyger för första gången med den sidriktade Ericsson-radarn "Erieye". Flygvapnet beställde sex S 100B.

1994, 11 februari: Svenska och brittiska regeringarna avtalar om samarbete för marknadsföring av JAS 39 Gripen.

1994, 1 juli: Försvarsmakten blir en ny myndighet inom vilken flygvapnet blir en av tre försvarsgrenar. Flygstaben övergår till att bli Flygvapenledningen, ingående i Högkvarteret.

1994, 1 juli: Owe Wictorin från flygvapnet blir ÖB efter Bengt Gustafsson.

1994, 28 juli: Regeringen beslutar att anskaffa den amerikanska radarjakt-roboten AMRAAM till JA 37 Viggen och JAS 39 Gripen. Konkurrenter har varit brittiska Active Sky Flash och franska MICA.

1995, 12 mars: Försvarsminister Thage G Peterson indikerar att delserie 3 av JAS 39 Gripen kan senareläggas och minskas från 140 till 50-60 plan. Han hade påverkats av idéer från folkpartiets försvarstalesman Hans Lindblad, som påstått att JA 37 Viggen kunde gångtidsförlängas.

1995, 14 mars: Den första JAS 39 Gripen levereras till Malmen för fortsatta prov.

1995 maj: Koncessionsnämnden för miljöskydd, som granskar flygvapnets flottiljer, tillåter av bullerskäl bara två divisioner på F 16 Uppsala. F 21 Luleå har tillstånd att flyga med tre divisioner.

1995 juni: Saab 105, Sk 60, med motor RM15/Williams FJ44 provflygs. Saab och F 5 Ljungbyhed har gjort konverteringarna. RM15 är nära 20 % starkare och dessutom lättare än den tidigare RM9B.

1995, 12 juni: Saab Aircraft och British Aerospace tillkännager ett samarbetsavtal om tillverkning och marknadsföring av JAS 39 Gripen för export.

1995, 1 september: Birgitta Böhlin blir chef för Försvarets materielverk. Hon blir därigenom den första kvinna som regelbundet deltar i den militära ledningens arbete.

1995, 29 september: Saab 39 Gripen i tvåsitsig version JAS 39B presenteras i Linköping. Typen kommer att levereras med början 1998.

1995, 6 oktober: Den första Saab 105, SK 60, med nya RM-15-motorer från Rolls Williams lyfter från Saab, Linköping. Förare är Magnus Ljungdahl från Saab och Jård Gisselman från FMV:Prov.

1995, 27 oktober: Den svenska filmen ”Älskar – älskar inte” som till en del utspelas i flygvapenmiljö och har slagkraftiga flygscener, har premiär.

1995, 29 december: När JAS 39 Gripen genomför flygning nr 2.000 har 90 % av planerade prov gjorts.

1996, 29 april: Den tvåsitsiga versionen JAS 39B Gripen premiärflyger.

1996, 19 september: En försvarsproposition läggs fram i riksdagen vilken bl a innebär att flygvapnets krigsflygdivisioner minskar i antal från 16 till 13.

1996, 14 december: Det av Håkan Lans och hans företag GP&C med stöd av bl a Luftfartsverket och SAS utvecklade navigerings/övervakningssystemet baserat på GPS och en datalänk som ger flygplanbesättningarna en överblick av av trafiken omkring dem, demonstreras vid en certifieringsflygning av utrustningen i en SAS Fokker F-28.

1997, 31 maj: Hemmabyggarna EAA har Fly-in på Barkarby med 280 deltagande flygplan.

1997, juni: En delserie 3 av JAS 39 Gripen omfattande 64 plan beställs.

1997, 7 juni: En BAC One-Eleven 525FT från Tarom, reg YR-BCM, kör av banan på Arlanda efter att noshjulet skadats vid en mindre väl utförd landning. Planet kom sedan att användas vid räddningsövningar vid Försvarsmaktens Halmstadskolor (FMHS) istället för som planerat en Caravelle från Flygvapnet. Denna kunde därigenom bevaras genom att deponeras hos Le Caravelle Club. (Se även notis för 28 januari 1999).

1997, 11 juni: Flygvapensmuseums Saab B 17A lyfter efter flera års omfattande restaureringsarbete med Kjell Nordström vid spakarna. Flygplanet deltar i flyguppvisningarna i samband med Saabs 60-årsjubileum i Linköping 6-7 september.

1997, 20 juni: FV donerar en Saab J 32 Lansen till Österrike.

1998. Under året flyttar polisens helikopterverksamhet från Barkarby flygfält till Tullinge flygfält.

1998, 1 januari: Försvarets Helikopterflottilj bildas genom sammanslagning av arméns, marinens och flygvapnets helikopterförband. Den består av fyra helikopterskvadroner: 1. hkpskv i Boden, 2. hkpskv på Berga, 3. hkpskv i Ronneby och 5. Hkpskv på Säve. Chef blir kommendör Hans Neckman. 3 februari sker själva invigningen på Malmen.

1998, januari: Försvarsmakten testar franska Eurocopter Tiger.

1998, 1 januari: Lunds universitet övertar ansvaret för Trafikflygarhögskolan, TFHS, Ljungbyhed.

1998, 13 maj: Flygvapenmuseum får det enda saknade militära Saab-flygplanet, J 21R, sedan en grupp Saabveteraner byggt om en av museets propellerdrivna J 21.

1998, 3 juni: FMV skriver avtal med Skyways om underhåll av försvarets sju Saab 340.

1998, 10 juni: Sverige och Polen tecknar avtal om samarbete vid flygräddning.

1998, 28 augusti: Regeringen lämnar 18 miljoner till det nya flygplatsbolaget i Ljungbyhed. Lunds universitet får fem miljoner per år 1998 - 2000 som stöd åt Trafikflygarhögskolan, TFHS.

1998, 8 oktober: Kl. 20.00 genomför Luftfartsverket en total omläggning av luftlederna i Sverige. SAS ställde in en tredjedel av trafiken på grund av omfattande förseningar. Det tog några veckor, innan trafiken hade blivit
intrimmad igen.

1998, 8 december: Kapten Per Amelin från F10 Ängelholm genomför den sista officiella flygningen inom Flygvapnet med Saab Draken, en för detta unika tillfälle division 2-blåmålad J 35J, på översidan prydd med 2:a divisionens dödsskallesymbol. Flygplanet överlämnades senare till Flygvapenmuseum.

1999. Försvarsmaktens helikopterflottilj får över 1200 larm vilket ledde till att 117 personer undsattes. Den omfattande skogsbranden i Tyresta söder om Stockholm i början av augusti innebar en stor insats.

1999, 6 april: Saab köper Nyge Aero målflyg och service.

1999, 8 april: Ljungbyhed återinvigs som flygplats, nu med Klippans kommun som huvudman.

2000. Efter bildandet av Försvarets Helikopterflottilj kommer blivande helikopter-förare att rekryteras direkt från värnplikten och åldern sänks från 30 år, som tidigare gällt i Armén och Marinen, till 23 år, som gäller i Flygvapnet.

2000, 12 januari: 50 man från det svenska frivilligförbandet F 19 i Finland under Vinterkriget firar 60-årsdagen av det första stridsuppdraget över den finsk-sovjetiska fronten i finska Lappland.

2000, 30 mars: Riksdagen fattar beslut om den kraftigaste neddragningen av försvaret någonsin. Flygvapnet minskas till fyra flottiljer med stridsplan; F 17 Ronneby, F 7 Såtenäs, F 4 Östersund och F 21 Luleå. F 10 skall läggas ned senast sista december 2002 och F 16 Uppsala skall förlora sitt stridsflyg men sägs skall få Krigsflygskolan som ersättning och ev. skall signal- och radarspaningsflyget flyttas från F 17 Malmen till F 16 Uppsala. Flygvapnets Uppsalaskolor F 20 läggs ned. F 14 behåller markskolningen.

2000, 1 maj: USA ökar noggrannheten i det allt viktigare navigeringssystemet GPS genom att ta bort den störsignal som hittills funnits för hindra ”illasinnade” att använda systemet till fullo.

2000, 21 juni: Det beslutas att försvaret skall ställa speciella styrkor till förfogande för snabbinsatser utomlands, främst i Europa och dess närhet. För Flygvapnets del handlar detta internationella insatsförband SWAFRAP, Swedish Air Force Rapid Deployment Force om fyra AJS 37 för spaning och fyra TP 84 Hercules för transport med tillhörande basförband. År 2004 ersattes AJS 37 med JAS 39.

2000, 11 juli: Ryskt spaningsflyg baseras tillfälligt på F 16 för att fotografera militära objekt i det förtroendeskapande projektet ”Open Skies”. Sverige gör senare samma sak i Ryssland men med ryska plan.

2000, 11 augusti: En HKP 10 Super Puma räddningshelikopter från Norrlands helikopterskvadron kolliderar med berget Kaskasapakte nära Kebnekaise vid försök att undsätta två bergsbestigare. De ombordvarande 3 besättnings-männen omkommer. Detta är den svåraste militära flygolyckan på tio år. De två bergsbestigarna samt markbunda fjällräddare undsätts senare av en norsk helikopter.

2001. Försvarets helikopterflottilj gör sig av med sina HKP 3C och HKP 5B.

2001, 16 februari: Filmen ”Så vit som en snö”om aviatrisen Elsa Andersson och i regi av Jan Troell har premiär. Amanda Ooms spelar Elsa och i övriga roller kan man se bl a Rikard Wolff, Björn Granath, Björn Kjellman, Stina Ekblad samt Shanti Roney. Filmen fick över lag mycket goda omdömen. I flygscener medverkarMikael Carlson med Tummelisa och Thulin/Bleriot medan en Tiger Moth maskerats till en Albatros.

2001, 1 april: Den sista flygningen inom Försvaret med SK 61 äger rum. Ett antal kommer ett tag att flyga vidare på Trafikflygarhögskolan med civil registrering.

2001, sommaren: Ett engelskt filmteam besöker under sommaren F 10 samt flygdagarna i augusti i Uppsala för att dokumentera det 75-årsfirande flygvapnet för ett inslag i serien ”Air Show World” i Discovery Channel. (blev
det något?)

2001, 9-10 juni: Flygdagar ordnas i Karlsborg på gamla F 6 av Eskilstuna Flygmuseum i samarbete med Karlsborgs Turistbyrå.

2001, 20 juni: FMV och Agusta S.p.A undertecknar avtal om leverans av 20 Agusta A 109-helikoptrar, version LUHS (Light Utility Helicopter System). Svensk beteckning är HKP 15.

2001, 1-2 september: Botkyrka Flygklubb arrangerar flygdagar på Tullinge flygplats, f d flottiljen F 18.

2001, 26 september: FMV och NHI (NATO Helicopter Industries) undertecknar avtal om leverans av 18 NH 90-helikoptrar, version TTH (Tactical Trooptransport Helicopter) med 24 cm förhöjd kabin och utrustade med
ledningssystem från SAAB. Svensk beteckning är HKP 14.

2002. Enligt en sammanställning gjord av FN över länders vapenarsenal, har Sverige i början av året 323 stridsflygplan, vari då inräknats drygt 100 st SK 60.

2002, 7 februari: En brand i Polisflygets hangar på Tullinge flygfält utbryter vid tvåtiden på natten. Hangaren brinner ned fullständigt och den först levererade EC 135P2, två Bell 206L samt ett Cessna-plan förstörs.

2002, 4 april: Mustangen Gul Kalle ferryflygs till England där Fighter Collection i Duxford har köpt planet. Planet kom till Sverige 1986 och har glatt många under sina år här. Höjda försäkringspremier och andra kostnader har gjort det ekonomiskt omöjligt att operera planet från Sverige.

2002, 1-2 juni: 340 flygplan deltar i EAA:s Fly-in på Barkarby. Ett av dem är britten Peter Holloways Miles Falcon som erhåller svensk Flyghistorisk Förenings nyinstiftade pris för det plan som bäst bevarar svensk
flyghistoria. G-AEEG flög i Sverige 1936-1961 som SE-AFN och var inhyrd av flygvapnet under beredskapen.

2002, 13 juni: En minneshögtid hålls i Stockholm för att hedra den på dagen för 50 år sedan nedskjutna DC-3:ans besättning. En överflygning äger också rum med Flygande Veteraners DC-3 ”Daisy” följd av fyra Gripenplan.

2002, 1 juli: Som ny chef för Försvarsmaktens Helikopterflottilj tillträder överste Mats Westin.

2002, 14 augusti: JAS 39C Gripen flyger för första gången.

2002, 28-29 september: Vid årets Flyglitteraturträff på Malmen röstas Mikael Forslunds bok om J 11 fram som årets flygbok.

2002, oktober: Försvarets Helikopterflottilj får den första av två inhyrda Agusta A109C Power helikopter.

2002, 1 december: Den militära ambulansverksamheten med HKP 11 i Lycksele upphör. EMShelikopterverksamheten för Västerbottens län övertas av företaget Lufttransport AB med en Aérospatiale AS 365N2.

2003. Försvarets Helikopterflottilj gör sig av med sina sista HKP 6B.

2003, 1 januari: Jan Andersson blir ny generalinspektör för flygvapnet ("CFV"). Företrädaren Mats Nilsson har för en månad sedan övertagit posten som chef för krigsförbandsledningen i Försvarsmaktens Högkvarter.

2003, 27 januari: Under flygning från Berga till Malmen kolliderar en HKP 4B med vattenytan c:a 8 km nordnordost om Studsviks kärnkraftverk i Södermanlands län. Endast smärre plåtskador uppstår.

2003, 25 mars: Under räddningsövning på Bottensjön utanför Karlsborg havererar en HKP 11 i en isvak. Helikoptern slår runt och sjunker till botten. En person omkommer.

2003, 7-8 juni: EAA håller sin stora årliga fly-in på Barkarby, där även alla nyheter på allmänflygmarknaden visas upp. SFF:s vandringspris gick till en av Håkan Wijkander och Benedikt Olafssen restaurerad Klemm 35,
SE-BPT, i FV-färger.

2003, 10 juni: Vraket efter den 1952 nedskjutna signalspanande DC-3:an, Tp 79 nr 79001, upptäcks på en sonarbild av erfarna vrakletare med hjälp av företaget AB Dykteknik och sökfartyget Triad ca 31 sjömil öster om Gotska Sandön efter ett flerårigt sökarbete som finansierats privat och letts av Anders Jallai. Efter en närmare besiktning med en fotograferande dykrobot offentliggörs fyndet 18 juni. Det beslutas senare om en officiellt finansierad och organiserad bärgning vilken påbörjades under hösten.

2003, 14 juni: En stor flygdag anordnas i Luleå av flygvapnet, Midnight Sun AirShow.

2003, 16 juni: En HKP 10 från 5. helikopterskvadronen, H 92, från Säve, räddar en seglare som fallit överbord några kilometer ut i havet mellan Falkenberg och Halmstad.

2003, 21 augusti. F d krigsflygfält 16 i Brattforsheden i Värmland blir officiellt förklarat som kulturreservat av landshövding Kerstin Wallin. Bland annat deltar B 17 ”Blå Johan”.

2003, 1 september: Försökscentralen, FC, på Malmen fyller 70 år, och uppvaktas av kommun och industrirepresentanter. En fyrgrupp Gripen flyger en Missing Man-formation för att hedra dem som omkommit i tjänst vid FC, som burit andra namn genom tiderna.

2003, 16 september: Två av flygvapnets JAS 39 Gripen kommer till USA efter en flygning över Atlanten. Det är första gången svenska stridsflygplan flyger till USA, där de skall visas upp för expertis.

2003, 8-19 september: 1. helikopterskvadronen i Boden deltar med tre HKP 9 i övningen Nordic Peace 2003 med basering på Piikajärvi flygfält i Finland. I övningen deltar också Finland med fyra MI-8 och tre MD 500 och Norge med fyra Bell 412 SP

2003, 19 oktober: Den 1952 nedskjutna DC-3:ans vänstra vinge bärgas av marinens ubåtsbärgningsfartyg Belos efter ingående förberedelser.

2003, 24 oktober: Under övning i lågflygning omfattande kontur- och terrängflygning söder om Niemisel i Norrbottens län kolliderar en HKP 6 med ett eller flera träd. Helikopterns frontparti och vänster vindruta skadas
men föraren lyckas landa på ett närbeläget fält.

2003, 30 oktober: En stor luftrumsförändring genomförs i sydsverige. Bl a upplöses det stora Malmö TMA och ersätts av ett antal mindre TMA (TerMinal Area), inklusive ett förminskat Malmö TMA.

2003, 18 november: En HKP10 från femte helikopterskvadronen, Säve havererar öster om Rörö nordväst om Göteborg strax före en vinschövning med Sjöräddningssällskapets kryssare Märta Collin. Besättningens två
piloter, en navigatör, en färdmekaniker, en värnpliktig ytbärgare och en teknikerelev omkommer. En värnpliktig ytbärgare överlever. Statens haverikommission kan senare inte finna något som tyder på att ett tekniskt fel
inträffat eller bidragit till olyckan. Olycksorsaken kunde inte fastställas.

2003, 6 december: Utställningen av Saab-flygplan invid E 4:an förbi Linköping förnyas genom att upprustade exemplar av Tunnan och Lansen kommer på plats. Senare kommer även Draken och Viggen upp på pelare.

2003, 17 december: Flygets 100-årsjubileum firas på många sätt och på många håll. På Malmen bevittnas en flygparad med såväl Bleriot som Tummelisa som moderna plan av kung Carl XVI Gustav och honoratories och
många av de 3.000 personer som denna dag besökte Flygvapenmuseet. Kungen invigde även en JAS simulator. En genom SFF:s försorg byggd Sk 14-replika överlämnades till museet och projektledaren Sölve Fasth berättade
om arbetet.

2004. Under år 2004 flyger beredskapsbesättningarna på andra helikopter-skvadronen, Berga, 58 larmuppdrag och under dessa tillbringas 94 timmar i luften. Uppdragens art är brandbekämpning vid skogsbränder, eftersök av
saknade till sjöss, sjuktransporter och flygräddning.

2004. Bodens helikopterflygplats är nu norra Europas modernaste helikopterbas sedan instrumentlandningssystem, ILS, installerats.

2004. Vid Helikopterflottiljen upprättas en standardiseringsgrupp med uppgift att efter sammanslagningen av arméns, marinens och flygvapnets helikopter-förband standardisera regler i flygutbildning, operativt uppträdande och
metodik.

2004, 6 februari: Filmen ”Hotet” där JAS 39 Gripen gör sin spelfilmsdebut har biopremiär. Regissör har varit Kjell Sundvall och bland skådespelarna märks Shanti Roney, Maria Bonnevie samt Stefan Sauk. Senare gavs DVD/VHS-utgåvor ut, där DVD-utgåvan innehöll en ”bakom-kulisserna-del”.

2004, 19 mars: 17 minuter över midnatt lyfts den DC-3:a som sköts ned av sovjetiskt flyg 13 juni 1952 över vattenytan av ubåtsbärgningsfartyget Belos.

2004, mitten av mars: SWAFRAP deltar i övningen Joint Winter i Bodö i Norge med 8 Gripen-plan. Vidare transporteras med TP 84 ett förband ur FJS vid K 3, fallskärmsjägarskolan, till Bodö.

2004, 24-25 april: SFF håller årsmöte på Säve utanför Göteborg i den berghangar där ett flygmuseum, Aeroseum, planeras att etableras.

2004, 5-6 juni: EAA Chapter 222 håller sitt årliga fly-in på Barkarby med omkring 275 närvarande flygplan. SFF:s vandringspris tilldelas en DH Hornet Moth SE-AGE.

2004, 13 juni: En högtid hålls vid Örlogsberga för att hedra minnet av de stupade vid DC-3:ans nedskjutning på dagen 52 år tidigare.

2004, 16 juni: Det nystartade flygmuseet Aeroseum i Göteborg beviljas av Riksantikvarieämbetet ett bidrag om 100.000 kronor för renovering av en HKP 2 som tidigare tillhört marinens helikopterorganisation.

2004, 22 juni: Vid Helikopterflottiljen avlägger 11 elever vid det taktiska programmet sin examen och befordras till kaptener.

2004, 23 juni: Åtta elever får sina vingar efter genomgången GFU vid Flygskolan på Malmen. En av de utexaminerade är en kvinna, Veronica Novak.

2004, 14-15 augusti: Botkyrka Flygklubb arrangerar de sista flygdagarna på Tullinge flygplats där allt flygande tvingas upphöra i och med september månads utgång. Klubben får dock finnas kvar på marken till sommaren
nästa år.

2004, 30 augusti: Sista flygningen med HKP 6 genomförs vid 1. helikopter-skvadronen i Boden.

2004, 2-3 oktober: Vid den årliga Flyglitteraturträffen i Flygets Hus på Malmen blir Leif Hellströms bok "Fredsflygarna - FN flyget i Kongo 1960-1964" utsedd till årets flygbok. Han tilldelas även KSAK:s plakett i guld.

2004, 28 oktober: Två nya sonarofficerare och en taktisk officer examineras efter 10 respektive 14 månaders utbildning vid tredje helikopterskvadronen i Ronneby.

2004, 29 november: Försvarets HKP 11 – Augusta Bell 412 - gör sin sista flygning inom Försvarsmakten.

2004, 26 december: En jordbävning under vattnet väster om Sumatra annandag jul orsakar en flodvågskatastrof i omgivande områden. Bl a drabbas de områden i Thailand där många svenska turister uppehåller sig. Detta ger upphov till en stor mängd insatser av svenskt civilt och militärt flyg, såväl för transporter till och från katastrofområdet som för transporter inom Sverige med början före nyårshelgen men även långt in i januari 2006. Se notis för detta nyårshelgen 2004/2005.

2005. Under 2005 flygs inom Försvarsmakten ca 33.000 timmar, vilket är något mer än under 2004. En dryg tredjedel av flygtiden faller på JAS 39 Gripen. Civila svenska plan flyger under 2005 nästan 600.000 timmar, en ökning av ca 8 % från 2004. Nästan hälften utgjordes av utrikes linje- och chartertrafik och uppskattningsvis knappt 73.000 timmar av privatflyg.

2005. Helikopterflottiljen deltar under året utöver Arméns slutövning 05 även i de internationella övningarna, SAMMARIN, Battle Griffin, Bright Eye och Barents Rescue.

2005. Under våren påbörjas upprättandet av HE NBG 08 (HelikopterEnhet i Nordic Battle Group). Dess första beredskap planeras infalla under första halvåret 2008.

2005, nyårshelgen och framöver: Flodvågskatastrofen i Sydostasien kräver en stor mängd insatser av svenskt civilt och militärt flyg, såväl för transporter till och från katastrofområdet som inom Sverige.

2005, 1 januari: Den nya myndigheten Luftfartsstyrelsen uppstår. Det kvarvarande Luftfartsverket blir därigenom ett mer renodlat affärsverk.

2005, 5 januari: De första sex omkomna i flodvågskatastrofen kommer till Arlanda med ett av flygvapnets Herculesplan. Vid minnesceremonin mycket tidigt på morgonen håller kung Carl XVI Gustaf och statsminister Göran Persson tal till de anhöriga.

2005, 11 januari: En tung och 5-6 lätta helikoptrar från Helikopterflottiljen i Linköping baseras i Växjö för rekognosering och understöd vid arbeten med den skog som fälldes vid den våldsamma storm "Gudrun" som drabbade delar av Halland och Småland 8-9 januari. Växjö flygplats spelar en viktig roll för röjnings- och reparationsarbetet, eftersom andra kommunikationer, speciellt järnvägen, drabbades mycket hårt av stormen.

2005, 24 januari: Fem ungerska piloter anländer till F7. De skall under 14 månader utbildas på Gripen och sedan verka som flyginstruktörer på de av Ungern hyrda Gripen-planen.

2005, 22 februari: Helikopterflottiljen utvecklar ett nytt ledningskoncept under TSÖ, Arméns Taktiska Stabsövning. Det hela går ut på att leda internationella såväl som nationella insatser parallellt från den ordinarie basen.

2005, mars: Trafikflyghögskolan, TFHS, tar i bruk sitt nya skolflygplan, Cirrus SR20-G2, som beställts i fem exemplar. Det ersätter SK 61 Bulldog och har fast ställ, men är byggt i komposit, är utrustat med "glascockpit"
samt med en speciell räddningsfallskärm som vid behov bär hela flygplanet.

2005, mars-april: Gripens lufttankningsförmåga provas av Saab med hjälp av en sydafrikansk Boeing KC-135.

2005, 4 mars: Ett nytt flygledningstorn invigs på Kallax flygplats.

2005, 7 mars: Försvarsmaktens helikopterflottilj understödjer med sex HKP 9 vid Arméns slutövning, ASÖ-05, vilken pågår under en och en halv vecka.

2005, 10-14 mars: Kapitlet ”Helikoptrar i Boden” avslutas. Norrbottens helikopterskvadron genomför sin sista övning med markoperativ inriktning över de norrländska skogarna. Fem HKP 9 och 40 man baseras i trakten av
Vitåfors. Till hösten flyttar tre räddningshelikoptrar, HKP 10, till F 21 i Luleå och resterande del av skvadronen läggs ned. Helikoptrar och personal flyttar till Linköping respektive Ronneby.

2005, 18 mars: Det första exemplaret av den svenska HKP 14, en NH-90 med registreringen F-ZWTG, flyger för första gången vid Eurocopters anläggning i Marignane, Frankrike. Den är en variant av NH Industries NH-90 med 24 cm högre kabinhöjd än standardversionen. Kabinhöjden är 182 cm och lastutrymmet 17,5 kubikmeter. Helikopterns styrsystem består av ett Fly-by-Wire-system som är helt utan mekanisk back-up.

2005, 18 mars: Lagom till påsk kläcks 12 st piloter, 10 män och 2 kvinnor, vid Trafikflyghögskolan i Ljungbyhed. Pomp och ståt samt flyguppvisning av Bulldog både i tre-grupp och enskilt.

2005, 19 mars: Klockan 03.00 natten till denna lördag tar Luftfartsverket det nya flygledningssystemet Eurocat 2000E i drift i de nya kontrollcentralerna på Arlanda och Sturup. Allt gick helt enligt planerna vilka bl a innebär något reducerad kapacitet och vissa förseningar under en övergångsperiod. På sikt bedöms kapaciteten på Arlanda att kunna ökas från 80 till 90 starter och landningar i timmen.

2005, april: Provflygningarna med HKP 15 påbörjas i Italien.

2005, 11 april:. Mikael Parr tillträder som avdelningschef för "Flygvapen-museiavdelningen inom Statens försvarshistoriska museer", alltså det som före en organisationsändring vid årsskiftet var Flygvapenmuseet.

2005, 13 april: En grekisk delegation besöker Helikopterflottiljen, Linköping. Detta enligt Wiendokumentet 1999 som skall bidra till att skapa säkerhet och förtroende i Europa genom ökad öppenhet mellan staterna.

2005, 18 april: De första sex exemplaren av de 12 st JAS 39 Gripen som Tjeckien har hyrt levereras

2005, 13 maj: Luftfartsstyrelsen godkänner Sveriges första ILS (Instrument Landing System) Kategori IIIanläggning på banorna 01R och 19L på Arlanda. Detta är den högsta internationella standarden för precisionsinflygning. Godkännandet sker efter framgångsrika prov med autolandning av flera olika flygbolag med olika flygplanstyper.

2005, 22 maj: Västerås Flygande Museum håller sin nu traditionsenliga "roll-out" varvid tal hålls av flygvapeninspektören Jan Andersson. Många av flygvapnets äldre flygplantyper kan ses i luften.

2005, 23 maj: Luftfartsverket meddelar att man tillsammans med Avinor i Norge och Danmarks flygtrafiktjänst Naviair går samman om att etablera en gemensam nordisk flygledarutbildning i Malmö på Sturups Flygplats. Skolan ska vara etablerad och de första eleverna på plats före utgången av 2005.

2005, 4-5 juni: EAA håller sitt årliga Fly-In på Barkarby. SFF:s Barkarbypris tilldelas den Klemm 35D SE-BPU som Curt Sandberg och hans medhjälpare renoverat samt målat och märkt i FV-färger.

2005, 9 juni: Andra helikopterskvadronen vid Berga söder om Stockholm läggs ned efter över 40 års verksamhet vid en ceremoni.

2005, 17 juni: Under ledning av chefen för Försvarsmaktens Helikopterflottilj, överste Mats Westin, genomförs nedläggningsceremoni vid första helikopterskvadronen, Boden.

2005, 17 juni: Östersunds garnison, inklusive flygflottiljen F 4, läggs ner i närvaror av H M Konungen vid en ceremoni i Österängsparken. I en ny ceremoni på F4 fyra dagar senare förklaras flottiljen nedlagd, samtidigt som
en minnessten avtäcks.

2005, 18 juni: Den sista flygfesten med F 4 anordnas på Frösön av flottiljen, Östersunds och Frösöns flygklubbar och Luftfartsverket. Det blev den 78:e flygdagen på Frösön.

2005, 20 juni: Med förbipassering av en HKP 10 med underhängande flagga och en kort ceremoni på F 21, Kallax, Luleå uppmärksammas att flygräddningshelikoptrarna flyttar över från Boden.

2005, 21 juni: Vid Försvarsmaktens Helikopterflottiljs stridsskola, HkpSS, utexamineras 22 kaptener varav en tillhör K 3.

2005, 30 juni: Regeringen beslutar att utse den nuvarande chefen för Kustbevakningen Marie Hafström till den nyinrättade tjänsten som generaldirektör och ställföreträdande chef i Försvarsmakten från och med den 1 oktober till och med den 31 december 2009.

2005, 30 juni: I enlighet med försvarsbeslut 2004 läggs Bodens och Bergas helikopterflygplatser ned. Enligt beräkningar har helikoptrar och flygplan baserade i Boden sedan 1960 flugit 275.000 timmar.

2005, 1 juli: Flygräddningsgruppen (FRÄD) med tre HKP 10 flyttar från Boden till F 21, Kallax, Luleå och övertar namnet första helikopterskvadronen. Två HKP 10 flyttar från Berga till f d F 16, Uppsala. Den ena skall vara SAR-helikopter för Stor-Stockholmsområdet med den andra som reserv under sex månader innan de ersätts av en civil helikopter.

2005, 1 augusti: Som ny chef för Försvarsmaktens Helikopterflottilj tillträder överste Johan Svensson.

2005, 24 augusti: HKP 15 får militärt typcertifikat för att kunna operera i det militära luftfartssystemet.

2005, 1 september: En ny ledningsorganisation för Försvarsmaktens Helikopterflottilj träder i kraft.

2005, 6 september: AgustaWestland får militärt typcertifikat för HKP 15 av Militära Flyginspektionen. Certifikatet överlämnas i Vergiate/Milano, Italien av Flygsäkerhetsinspektören överste Tommy Pålsson.

2005, 12 september: En sändning med svensk hjälp till det av orkanen "Katrina" drabbade området i och omkring New Orleans i södra USA flygs från Landvetter med en av flygvapnets TP 84 Hercules från F 7. Det handlar om utrustning för mobiltelefoni som lånas ut av Ericsson.

2005, 1-2 oktober: Per Lindquists och Åke Halls bok om F 9, Kungl Göta Flygflottilj, blir utsedd till årets flygbok vid den årliga Flyglitteraturträff som Stig Kernell och Lars Olausson m fl organiserar sedan mer än två
decennier.

2005, 12 oktober: Tre HKP 9 landar vid tredje helikopterskvadronen, F 17 Kallinge Ronneby. De överförs från f d första helikopterskvadronen, Boden efter Bodenbasens nedläggning. HKP 9 skall i avvaktan på leverans av
HKP 15 användas för flygträning.

2005, 14 oktober: De sista SK 61 "Bulldog" på TFHS i Ljungbyhed utför efter typens 34 år i armén, flygvapnet och TFHS en speciell avslutningsflygning i formation.

2005, 17 oktober: En SK 37E Viggen lyfte från Kallax med destination flygmuseet på Le Bourget i Paris, Frankrike.

2005, 25 oktober: Drakens 50-årsdag uppmärksammas inte bara på Dagens Nyheters familjesida utan även genom en sammankomst på Flygvapenmuseum med bl a flyguppvisning och ett seminarium. SFF:s årliga
specialpublikation till jul är också tillägnad Draken, en Flyghistorisk Revy "Draken 50 år".

2005, 1 november: I en samövning med Blekinge Flygflottiljs räddningsbåt Lindeskär deltar en HKP 10 baserad på samma flottilj. Under inflygning inför en vinschövning kolliderar helikoptern med vattenytan. Vid nedslaget
separerar stjärtbommen från helikopterskrovet. Helikopterns nödflottörer aktiveras varefter besättningen, sex man, och två passagerare evakuerar helikoptern till tre enmans- och en sexmans livbåt.

2005, 7 november: Den sista helikoptern lämnar helikopterbasen vid Berga. Dagen innan var det 30 år sedan en helikopter havererade på Mysingen med dödlig utgång och denna olycka tillsammans med andra olyckor hedras
med en minneshögtid på Berga under ledning av ställföreträdande helikopterflottiljchef Mikael Bydén.

2005, 15 november: Det beslutas att tre HKP 10 skall modifieras med bland annat splitterskydd och medicinsk utrustning. Enligt rullande schema skall två av dessa hållas i tiodagars beredskap för lösande av MEDEVACuppgiften
i NBG 08 (MEDEVAC=Medical Evacuation, NBG=Nordic Battle Group).

2005, 22 november: Enligt ett pressmeddelande från FMV har nu de första lufttankningarna av Gripen-flygplan från svenska flygvapnets TP 84 Hercules transportflygplan genomförts med framgång. Proven ägde rum över
Östersjön. Se även notis från mars-april. Vissa provmoment med TP 84 utfördes under juni över Vänern.

2005, 12 december: Under mörkerflygning drabbas en HKP 9 (K11) av ett fel på stjärtrotorn och tvingas nödlanda vid Gripenberg, sydväst om Tranås i Jönköpings län. Nästa dag lyfter en HKP 4 helikoptern till en plats där den kan lastas på en lastbil för transport till Helikopterflottiljen i Linköping.

2005, 13 december: GFSU-examen genomförs vid Helikopterflottiljen i Linköping. Fem elever belönas med utbildningsdiplom.

2005, 13 december: Försvarsmaktens enda SH-89 (Casa C 212) Y891 tas ur bruk vid en ceremoni i Ronneby efter att ha varit i Marinflygets och sedermera Helikopterflottiljens tjänst sedan 1986.

2005, 20 december: Ett halvår försenat kommer regeringens beslut att Sverige ska vara med och bygga det obemannade stridsflygplanet Neuron. Saab och försvarsindustrin får dock stå för en helt dominerande del av de
uppskattade kostnaderna.

2005, 29 december: Regeringen har beslutat att Försvarsmakten får överlåta överskottsmateriel även till vissa icke-statliga museer. Efter detta beslut överlåter Försvarsmakten ett antal HKP 6 till museerna Aeroseum, (Nya
Berget, Säve flygplats), Västerås Flygmuseum och Teknikens hus i Luleå.

2006. Försvarets Helikopterflottilj hyr in en Cessna 172 NavIII för instrument-flygutbildning med det digitala instrumentsystemet Garmin G1000 som förberedelse för kommande typinflygning på HKP 15.

2006. Under senhösten återlämnas de två av Helikopterflottiljen inhyrda Agusta A109 till Agusta, Italien.

2006. Flygvapnet är under anskaffande av en CPT, Cockpit Procedure Trainer, till HKP 15. Den lokaliseras på Malmen, Linköping och skall vara klar under hösten 2007. Förutom avsaknaden av rörelsesystem är CPT en flygsimulator där alla funktioner i cockpit är simulerade.

2006, 7 januari: En TP 84 Herkules från flygvapnet landar vid den norska forskningsstation Troll i Antarktis efter en flygning från Kapstaden. Det är det första svenska militära plan som landar i Antarktis, även om de civilt registrerade svenska plan som var där för drygt ett halsekel sedan, "i grunden" var militära och bemannade med personal från flygvapnet. Se notis för 25 december 1951.

2006, 1 februari: En Sea Hawk helikopter från amerikanska flottan, med tre man ombord, landar på F 17 i Ronneby. Den deltar i en militär övning nordost om Bornholm och hamnar i nödläge då den på grund av dimma förhindras att landa på en fregatt.

2006, 2 februari: Vid en ceremoni på Agusta Westlands fabrik i Vergiate i Italien, överlämnas den första HKP 15, med anropssignal K 22, till Försvarets materielverk.

2006, 3 februari: Försvarets samtliga helikoptrar får flygförbud sedan det, vid en rutinkontroll av personlig flygsäkerhetsutrustning vid första helikopter-skvadronen i Luleå, visar sig finnas brister i underhållsdokumentationen beträffande flyghjälmar, isolerdräkter och flytvästar. En vecka senare är erforderliga kontroller genomförda och flottiljen återgår till normal verksamhet.

2006, 5 februari: En besättning från Försvarets helikopterflottilj landar med den första HKP 15, K 22, i Linköping.

2006, 8 februari: Försvarsmakten håller TP 84 Hercules i beredskap på grund av att svenskar i Mellanöstern och Afghanistan kan riskera komma till skada i samband med oroligheter i samband med de s k Muhammedkarikatyrerna.

2006, 22 februari: Två HKP 9 från Försvarets helikopterflottilj i Linköping och SAR-helikoptrarna från Arlanda och Visby deltar i lokalisering och hjälp av nödställda på ett isflak i norra Vättern. Räddningstjänstens svävare evakuerar de nödställda under helikopterövervakning.

2006, 27 februari: Ett regeringsbeslut ger försvarsmakten möjlighet att överlåta överskottsmateriel till gymnasieskolor. I en första omgång överlåts sex HKP 6, Bell 206 Jet Ranger, till Aeronautech Academy i Uppsala, Fyrisskolan i Uppsala, Klippans Gymnasieskola i Helsingborg, Anders Ljungstedts Gymnasium i Linköping, Nordiskt Flygteknikcentrum i Luleå och Flygteknik Technical Training i Nyköping. Sedan tidigare finns ett antal HKP 2 och HKP 3 placerade på olika flygteknikskolor.

2006, 27 februari: Det svenska ishockeylandslag som vann guld i OS i Turin anländer med flyg till Stockholm, dock utan den eskort av Gripenplan som förekom när Sverige tog silver i damfotboll-VM 2003. Man har från Försvars-maktens sida förklarat sig trött på att bli JO-anmäld var gång man hyllar ett framgångsrikt svenskt landslag.

2006, 6 mars: Två provflygare och två testingenjörer från FMV börjar grundläggande leveranskontrollutbildning på HKP 14 vid Eurocopter Training Services vid Aix en Provence, Frankrike.

2006, 17 mars: Försvarets Helikopterflottilj deltar i markstridsövningen Combined Challenge 2006. Övningen genomförs i Stockholmsområdet och delar av Östergötland och pågår till och med 23 mars. 1.500 officerare,
6.000 värnpliktiga, civila och 400 stridsfordon deltar jämte en infanteripluton från Hammelburg i norra Bayern.

2006, 28 mars: Vid en ceremoni i Linköping överlämnar Försvarets materielverk den första HKP 15 till Försvarets helikopterflottilj.

2006, 12 april: Försvarets Materielverk tecknar ett treårsavtal, med option på ytterligare två år, för HKP 14simulatorträning vid Heeresfliegerwaffenschule i Bückeburg, Tyskland. Även anläggningarna i Fassberg och Holzdorf kan komma att användas. Träningen startar i januari 2009.

2006, 28 april: Vid Säve flygplats sker en överlämningsceremoni mellan Försvarets helikopterflottilj och Norrlandsflyg AB som den 1 maj kl 08.00 officiellt övertar sjöräddningsberedskapen. Därmed avslutas en mer
än 30-årig militär verksamhet.

2006, maj: Under en vecka medverkar en rote HKP 4 ur tredje helikopterskvadronen, Ronneby med enheter från Sjöstridsflottiljen som samövar med både svensk och tysk ubåt i övningen Northern Star.

2006, 6 maj: En andra HKP 15, med anropssignal K 25, landar vid Försvarets helikopterflottilj i Linköping.

2006, 13 maj: Försvarets helikopterflottilj deltar med två HKP 4, fyra HKP 9 och en HKP 15 vid Försvarsmaktens dag på Ribersborgsfältet i Malmö. Den 20 maj genomförs en andra Försvarsmaktens dag på Gärdet i Stockholm och den 3 juni en tredje i Göteborg.

2006, 3-4 juni: Vid EAA:s Fly-In på Barkarby tilldelas Flygande Veteraners DC-3 "Daisy" Svensk Flyghistorisk Förenings vandringspris, Barkarby-priset.

2006, 6 juni: Arméns först levererade HKP 3A, registreringsnummer 03301 och anropssignal Z 41, placeras på sockel utanför Försvarshistoriska museet i Boden. En HKP 2, registreringsnummer 02403 men iordningsställd att likna 02203 med anropssignal Z 03, är uppställd inne i museet. Den sist levererade HKP 3C, registreringsnummer 03315 och anropssignal Z 55, finns bevarad hos HkpS/AF 1 Kamratförening i Boden.

2006, 16 juni: Säve flygplats avslutas officiellt som militär helikopterflygplats. Som avslutning startar två HKP 10 (H-95 och H-96) och företaget Norrlandsflyg AB:s SAR-helikopter Sikorsky S-76C+ (Lifeguard 991) i
formation och flyger runt Göteborg varefter de två HKP 10 avviker mot Såtenäs.

2006, 17 juli: Försvarsmaktens logistikenhet, FMLOG/Kronflyg ombeds av UD att hjälpa svenska medborgare ut ur Libanon där de drabbats av de israeliska bombningarnas direkta och indirekta följder. Under de närmaste dagarna hjälps ca 7.000 personer ut ur landet. FMLOG organiserar och skaffar fram transportresurser från civila bolag. UD betalar.

2006, 1 september: Första flygningen med HKP 15 i Försvarsmakten genomförs av flygchefen Thomas Stensson med besättning vid Helikopterflottiljen i Linköping. Typskolning för HKP 15-systemet börjar den 16
oktober.

2006, 11 september: Ett 30-tal av den personal som skall tjänstgöra vid Försvarsmaktens helikopterstyrka i Kosovo rycker in på SWEDINT i Kungsängen för att utrustas. Avresa till Kosovo sker vecka 41 och personalen
stannar där i ungefär ett år. Förbandets uppgift blir personal- och materiel-transporter samt rekognosering och övervakning.

2006, 27 oktober: Den svenska helikopterstyrkans gruppering på den amerikanska basen Camp Bondsteel i Kosovo invigs officiellt. Svenska flaggan hissas och grupperingsplatsen döps till Hotel Bravo.

2006, 7 november: Den första TP 84 Hercules lyfter från F7 på Såtenäs med destination Abu Dhabi i Förenade Arabemiraten, där F7 skall sätta upp en framskjuten operationsbas, FOB, för transporter för den svenska styrkan
i Afghanistan inom ISAF (International Security Assistance Force).

2006, 10 - 23 november: Flygvapenövningen Nordex 06 med förband från flygvapnet och den övriga Försvarsmakten genomförs med aktiviteter i hela landet, men med en koncentration längst i norr. Bl a är 5 divisioner med Gripen baserade i Jokkmokk och Luleå.

2006, 14 november: Under flygvapenövningen Nordex 06 får en HKP 9, vid taktisk flygning med soldater ur 31:a luftburna bataljonen ur K 3 från Såtenäs mot Hagshults flygplats, indikation om fel på en av helikopterns två motorer varför piloten väljer att landa på Jönköpings flygplats.

2006, 28 november: Chefen för F 7 och chefen för Helikopterflottiljen inviger en ny helikopterhangar på F 7, Såtenäs. Hangaren har plats för två HKP 10 och är uppförd på samma ställe där helikopterverksamheten bedrevs
mellan 1970 och 2002.

2006, 13 december: Försvarsmakten och Sjöfartsverket skriver ett samverkansavtal om helikopterberedskap. Syftet är att tillgodose Försvarsmaktens behov av räddningshelikoptrar med kort insatstid samtidigt som Försvarsmakten kompletterar Sjöfartsverkets helikopterberedskap vid sjöräddning där det krävs extra stora
resurser.

2006, 17 december: Två De Havilland 82 Tiger Moth flyger från Skå-Edeby till Barkarby för att högtidlighålla att det är på dagen 75 år sedan engelsmannen Hubert Broad landade vid Hägerstalund, som senare blev Barkarbyfältet, med en Tiger Moth för att demonstrera typen.

2007. Under året omkommer åtta personer vid civila och militära flyghaverier, därav inte mindre än fem vid flygning med helikopter.

2007. Intresset för köp och utveckling av Saab Gripen ökar internationellt.
Under året modifieras tre HKP 10 med bland annat varnare och motmedelssystem till HKP 10B för medverkan i HE NBG08.

2007, januari: Regeringen beslutar att Försvarsmakten får påbörja upphandling av grundläggande helikopterutbildning, GHU, vid Heeresfliegerwaffenschule i Bückeburg, Tyskland. Utbildningen avses bli 14
månader lång och omfatta 200 flygtimmar, varav hälften skall genomförs i simulator. NVG- och IFR-flygning ingår samt HUET/HEED, alltså nödträning i helikopterevakuering under vatten. (Se även notis för 22 november)

2007, 1 januari: Luftfartsverket byter namn till LFV och får ett nytt varumärke.

2007, 3 januari: Sverige får 12 platser, varav 10 tilldelas personal ur Nordic Battle Group, för deltagande i brittiska arméns djungelkurs i Belize, Mellanamerika till den 12 februari. Helikopterenheten tilldelas en plats.
2007, 5 januari: Flygplatsen på Frösön i Jämtland byter namn till Åre Östersund Airport.

2007, 10 januari: Beslut är fattat att montera ballistiska skydd (skottskydd) på HKP 9 och första flygningen med det skyddet genomförs i Kosovo.

2007, 14 januari: Sedan SMHI utfärdat klass 3-varning, innebärande orkanbyar, står helikopterflottiljen i en timmas beredskap med två HKP 9 i Linköping, två HKP 4 och två HKP 9 i Ronneby samt en HKP 10 i Såtenäs.
Kraftledningsreparatörer med utrustning flygs med flygvapnets Hercules-plan från Luleå till Sydsverige där stormfällda träd orsakar omfattande strömavbrott. Järnvägstrafiken drabbas också svårt av stormen medan
flygtrafiken inte påverkas i nämnvärd utsträckning.

2007, 8 februari: Ett seminarium kring Viggen hålls för 155 deltagare på Tekniska Museet med anledning av att Viggen fyller 40. Det är på dagen 40 år sedan Erik Dahlström gjorde den första flygningen.

2007, 8 mars: Vid en ceremoni överlämnar SAR/FRÄD vid F 17, Ronneby en frälsarkrans till Norrlandsflyg AB som övertar flygräddningstjänsten från flygvapnet.

2007, 29 mars: Tre HKP 9 från Helikopterflottiljen anländer till SWE HELI UNIT på Cape Bondsteel i Kosovo för att ersätta de tre nu utflugna HKP 9 som flygs tillbaka till Sverige.

2007, 2 april: Saab Aerosystems får i uppdrag att fortsätta sitt arbete med luftmålsroboten Meteor, avsedd för europeiska stridsplan som Gripen, Eurofighter och Rafale, genom att man skall stå för skjutproven på tre
europeiska skjutfält.

2007, 6 april: Regeringen vill rusta upp 31 äldre JAS-plan. Projektet förväntas kosta cirka 4,1 miljarder kronor och är en del av regeringens förslag i vårbudgeten, uppger Sveriges Radios Ekoredaktion. Försvarsminister
Mikael Odenberg ser flera fördelar med att uppgradera de tidiga modellerna av planet.

2007, 16 april: Flottiljchefen informerade all personal vid Helikopterflottiljen om att från och med nu skall flygvapenuniform bäras.

2007, 19 april: Taklagsfest firas vid Helikopterflottiljen i Linköping för hangar 14 där de kommande HKP 14 skall baseras.

2007, 20 april: Nio nyexaminerade kaptener firas vid Helikopterflottiljen med att flottiljchefen överlämnar diplom och flygvapnets kaptensgradbeteckningar, eftersom det i veckan bestämts att alla officerare vid Helikopterflottiljen skall tillhöra flygvapnet.

2007, 21-22 april: Michael Sanz erhåller Söderbergsplaketten vid SFF:s årsmöte på F 7 Såtenäs.

2007, 30 april: Åke Janssons DC-3:a som efter en mer än decennielång tjänst i Zaire fram till hösten 1991 ofta sågs vid svenska flygdagar och andra tillfällen som ES-AKE, återkommer efter några års utlandsvistelse till
Vallentuna. Den bär nu sin från Afrika-tiden kända registrering 9Q-CUK.

2007, 4-6 maj: En Safirträff hålls på Säve med omkring 18 plan av typen. På söndagen ordnas Aeroseum-dagen 2007 med rundvandringar, visningar av flygplan samt familjeaktiviteter.

2007, 25 maj: Vid en presskonferens på Armémuseum arrangerad av Försvarsmakten, presenteras den tekniska utredningsrapporten om den i juni 1952 av sovjetiskt flyg nedskjutna signalspanande DC-3:an. Utredningen
överlämnades sedan formellt till flygvapeninspektören, generalmajor Jan Andersson, varpå följde frågestund och enskilda intervjuer. Samma dag deltog anhöriga till planets besättning vid en minneshögtid i stabsbyggnaden TreVapen samt vid en högtid på Galärvarvskyrkogården, där en minnessten avtäcktes.

2007, 26-27 maj: Vid Västerås årliga Roll-Out är det publik premiär för företaget Biltemas Cavalier Mustang, som i början av maj anlänt sjövägen till Göteborg från USA och sedan monterats i Ängelholm. Planet bär den
rätt naturliga registreringen SE-BIL.

2007, 30 maj: En av företaget Biltema överraskande anskaffad Spitfire LF Mk.XVIe anländer till Ängelholm från Duxford i England. Planet får senare registreringen SE-BIR och de första publika framträdandena blir vid
flygdagar i Karlstad den 8:e och i Borås den 9:e september.

2007, 12 juni: Tredje helikopterskvadronen i Ronneby genomför det första marina uppdraget med HKP 15.

2007, 20 juni: Helikopterflottiljen tilldelas ett permanent verksamhetstillstånd för militär luftfart sedan Flyginspektionen under de senaste två veckorna utfört auktorisationsrevision vid flottiljen.

2007, 24 juni: Under leveransflygning från Italien till Sverige med den tionde HKP 15 görs en halvhalt på Le Bourget i Paris där den 47:de Salon de l'Aéronautique just pågår. På plats finns även en i svenska färger målad
NH 90, HKP 14 som några dagar tidigare mottagits av FMV.

2007, 23 juli: Helikopterinsatsen i Kosovo är avslutad och de tre HKP 9 som ingått i SWE HELI UNIT landar, eskorterade av en HKP 15, vid Helikopterflottiljen i Linköping.

2007, 16 augusti: Försvarsmaktens Logistik, FMLOG, informerar Helikopterflottiljen att ett parti ”Tryckolja 022”, hydraulolja, hade ett för högt innehåll av partiklar. Då informationen var knapphändig om var oljan kan ha
använts, ställdes all flygverksamhet in vid flottiljen.

2007, 31 augusti-1 september: Saab firar sina 70 år genom att bjuda in ca 800 personer representerande kunder, medier och myndigheter på ett rejält "födelsedagskalas" i Linköping fredagen den 31 augusti. På lördagen den 1
september var alla anställda med anhöriga inbjudna, och totalt kom över 19.000 personer till denna familjefest. Flyguppvisningar förekom även.

2007, 11 september: En rote HKP 9 startar från Blekinge Flygflottilj för att hämta en attackstridsledningspatrull i Ryd, Småland. Under inflygningen för landning kommer rotetvåan för nära roteettan. Försök att svänga undan
åt höger medför att en kollision mellan helikoptrarnas rotordiskar inte kan undvikas. Helikoptrarna sönderdelas i luften och demoleras kraftigt vid nedslagen. Samtliga fyra ombordvarande omkommer.

2007, 12 oktober: Två piloter från Helikopterflottiljen påbörjar sin flygutbildning på HKP 14 vid Eurocopter i Marignagne i södra Frankrike.

2007, 16 oktober: Den första till HKP 10B modifierade helikoptern anländer till Sverige. Modifieringen som genomförts i Norge består av varnings- och motverkanssystem, VMS. HKP 10B har nu bland annat ballistiskt skydd, bättre sjukvårdsutrustning, KSP-fästen, IR-dämpare, sand- och isfilter, NVG-anpassning (Night Vision Goggles) samt digital karta.

2007, 25 oktober: Efter en flygtid av 4.497 timmar pensioneras Helikopterflottiljens HKP 9, K14. Helikoptertypen har funnits i försvaret sedan 1987 men böjar nu fasas ut.

2007, 5 december: Klockan 1130 landar HKP 4 ”Y 64” för gott på Malmen, Linköping. Den förses nu med ubåtsjaktutrustning och ställs ut på Flygvapenmuseum på Malmen.

2007, 10 december: Serien "Stridspiloterna" om utbildningen vid Flygskolan på Malmen börjar sändas i TV5.

2007, 17 december: Riksdagen beslutar att ett antal försvarsmakts-anläggningar som tagits ur bruk skall bevaras, och Aeroseum/Nya Berget vid Säve är en av dessa anläggningar. Aeroseum kommer därmed att bli ett statligt understött museum.

2008. Privatflyget i Stockholmstrakten hotas av en stängning av Barkarby-fältet. Flygklubbens arrende utgår vid årsslutet 2008/09 men verksamheten kom att kunna fortsätta.

2008. Aeroseum i Göteborg börjar åtnjuta statligt stöd för sin flyghistoriska verksamhet.

2008. Västgöta Veteranflygförening som varit verksam sedan 1998 ombildas under året till SwAFHF, Swedish Air Force Historic Flight. Den opererar J 29F Tunnan, Hawker Hunter, DH Vampire, Sk 16, SK 50, och SK 61. Ännu ej flygande projekt är SK 35C, SK 60 och AJS 37 Viggen.

2008, 23 januari: På HKP 9 ”Kalle 07” har nu gjorts 5000-timmars service. Helikoptern tillverkades 1987 och placerades på Pv-helikopterkompaniet i Boden innan överföringen till Malmen, Linköping.

2008, 31 januari: Vid en ceremoni på Malmen i Linköping överlämnar chefen för F 17 specialflyget vid Bromma, Malmen och Ronneby till chefen för F 7. Specialflyget omfattar plan för persontransport och signalspaning (TP 100 och TP 102 i olika versioner) och med tiden skall även plan för stridsledning och
luftbevakning ingå.

2008, 7 februari: Den personal från Helikopterflottiljen som tjänstgjort vid helikopterenheten i Kosovo var under en vecka i februari inbjudna till Försvarshögskolan i Stockholm för att ge skolans elever en inblick i de
erfarenheter som dragits under tjänstgöringen i Kosovo.

2008, 11 februari: FMV, Försvarets Materielverk, och flygvapnet i Thailand tecknar avtal om leverans av sex Gripen-plan samt två Saab 340 varav ett med Ericsson Erieye övervakningssystem. Inom avtalet ryms även
annat stöd, såsom utbildning, rådgivning och simulatorer.

2008, 15 februari: Helikopterflottiljens första åtta flygelever, som utbildats i flottiljens egen regi, är utexaminerade på HKP 15. Utbildningen har endast skett enligt visuella flygregler och under dagsljus.

2008, 23 februari: SFF, Svensk Flyghistorisk Förening, byter till en modernare teknik för sitt webbforum som varit i drift sedan början av år 2000 och loggat drygt 34.000 inlägg.

2008, 22 mars: Från F 21 meddelas att piloterna får för litet flygtid på grund av det ekonomiska läget i Försvarsmakten. Bl a har första divisionen inte kunnat tilldelas någon flygtid för A-versionen av JAS 39 Gripen. Därför sker omskolning till den senare C-versionen av typen.

2008, 26 mars: Två manliga och en kvinnlig elev från Helikopterflottiljen börjar sin grundläggande helikopterutbildning (GHU) vid det tyska Heeresflieger-waffenschule i Bückeburg, Tyskland. Utbildningstiden är 14 månader och omfattar drygt 200 flygtimmar varav hälften i simulator. Se även notiser 2007, för januari samt 22 november.

2008, april: Anders Silwer efterträder Jan Andersson som flygvapeninspektör (FVI). Företrädaren Jan Andersson blir försvarsattaché vid svenska ambassaden i Washington.

2008, 8 maj: Chefen för Helikopterflottiljen, Jonas Svensson, lämnar över ansvaret som flottiljchef till Micael Bydén som tidigare tjänstgjort som ställföreträdande flottiljchef.

2008, 13 maj: Helikopterförbandet Heli Unit 01 (HU 01), som ingår i NBG, är färdigt. Förbandet tillförs fyra modifierade HKP 4 med uppgift att utföra taktiska transporter och humanitära insatser. Helikoptrarna är försedda
med ballistiskt skydd och kulsprutor för egenskydd.

2008, 15 maj: Riksdagen röstar om regeringens förslag att Sverige skall vara med på ett europeiskt samordnat inköp av tre st C-17 Boeing transportplan.

2008, 27 maj: Den första flygningen med ”Supergripen”, Gripen Demonstrator, äger rum. Den hade premiärvisats 23 april.

2008, 3 juni: En befälhavare och en styrman vid Skaraborgs flygflottilj, F 7, anmäls till Försvarsmaktens personalansvarsnämnd efter en i medierna omskriven lågflygning över Flugeby-fältet norr om Karlsborg med ett
Herculesplan i maj förra året.

2008, 16 juni: FMV levererar de första fyra HKP 15B till Helikopterflottiljen. Förutom samma förmåga som HKP 15A kommer den att ha sjöoperativ förmåga med syftet att i första hand kunna samverka med korvett typ
Visby. Det som ger sjöoperativ förmåga är Sensor Data Relay System (SDRS), för länkning av sonarbojsdata, TV-/FLIR-bild och radarbild.

2008, 18 juni: Överste Micael Bydén tar officiellt över som chef för Helikopterflottiljen. I praktiken har han tjänstgjort som förbandets chef sedan 8 maj då förre chefen Jonas Svensson befordrats till brigadgeneral och
tillträtt en befattning som ställföreträdande chef vid den flygtaktiska staben.

2008, 10 juli: HKP 3, Helge 92 (03189), gör sin sista resa från FMTS i Halmstad (f d F 14) till Svedinos Flygoch Bilmuseum.

2008, 21 juli - 1 augusti: Flygvapnet deltar i den flernationella övningen Red Flag i Nevada, USA med sju JAS 39 C/D Gripen samt personal. Deltagandet leddes av F 21 och bortåt 100 personer deltog. Även tre st TP 84 var
involverade liksom ytterligare inhyrd transportkapacitet.

2008, 19 augusti: En HKP 4 med nr 91, som ägs av Flygvapenmuseet i Linköping deponeras till F 21 Förbandsmuseum i Luleå. Den bogseras via landsväg från Linköping till Norrköping där den lyfts upp på isbrytaren Ymer för transport till Viktoriahamnen i Luleå varifrån den bogseras via landsväg till Kallaxheden och F 21.

2008, 29 september: Sedan två veckor tillbaka har Helikopterflottiljen tillsammans med Försvarets materielverk och AgustaWestland genomfört en provmonteringskampanj av uppdragsutrustningar för HKP 15. Man har
provmonterat de tilläggsutrustningar som finns för helikoptern såsom kulsprutefästen, rappelleringsutrustning (för att med rep fira sig upp eller ned), vinsch, värmekamera, sonar och nödflottörer på samtliga helikoptrar.

2008, 2 oktober: Natos 14 nationer har tillsammans med Sverige och Finland nu tecknat avtal om köp av tre transportplan av typen Boeing C-17 för strategisk transportförmåga. Under de första fyra åren betalar Sverige 1,5
miljarder kronor, vilket motsvarar 15 procent av totalkostnaden. Därmed garanteras Sverige 550 flygtimmar per år, näst flest efter USA. Planen kommer att stationeras i Ungern, där Sverige kan komma att ha 25 personer stationerade.

2008, 10 oktober: Regeringen meddelar i ett pressmeddelande att man beslutat om direktiv för en utredning om hur förmågan att understödja Försvarsmaktens insatsförband med helikoptrar ska bibehållas respektive
förbättras. (Se även notis för 18 december.)

2008, 15 oktober: ÖB Håkan Syrén tillsätter överste Johan Svetoft, F 17 och överstelöjtnant Lennart Malmberg, Luftstridsskolan att utreda hur säkerheten inom Försvarets helikopterflottilj ska höjas. Uppgiften är att ta fram förslag utifrån slutsatserna i SHK utredning av helikopterolyckan i Ryd den 11 september 2007 om att allvarliga säkerhetsbrister finns.

2008, 17 oktober: Sista dagen för ansökan för utbildning till helikopterpilot. Åldern är nu höjd till 25 år vid utbildningens början.

2008, 17 oktober: Vid en enkel ceremoni på Armémuseum spikar Helikopterflottiljens chef Micael Bydén fast Helikopterflottiljens blivande fanduk vid dess stång.

2008, 22 oktober: De två första till HKP 10B modifierade helikoptrarna landar på Malmen i Linköping. En helikopter stannar på Malmen och den andra fortsätter till Kallinge nästa dag. I FMV:s regi utförs validering och
verifiering innan helikoptrarna överlämnas till Försvarsmakten. De är specialutrustade för transport med medicinsk vård.

2009, 6 juni: Den stora militärövningen Loyal Arrow 09 inleds i Övre Norrland. Tolv nationer samt NATO är involverade i övningen som har F 21 i Luleå och Vidsel som bas. Övningen avslutas den 16 juni.

2009, 29 juli: Klockan 4 på morgonen den 29 juli 1909, för hundra år sedan, ägde den första motorflygningen i Sverige rum. Starten skedde vid A 1 kasernområde på Valhallavägen i Stockholm, den plats där Militärhögskolan senare kom att ligga. Flygplanet var av den franska typen Voisin och även piloten, Georges Legagneux, var från Frankrike.

2010, 31 maj. Sista flygplanet lämnar Barkarby. Efter den tidigare flottiljen F 8:s 97 år i flygets tjänst, tvingar Järfälla kommun bort 120 privatflygare därifrån. Stockholmsregionen saknar nu en regelrätt allmänflygplats.

2010, 12 juni. Flygvapenmuseum i Linköping återinvigs efter en tvåårig renoveringsperiod, som kostat 175 milj.kronor. Renoveringen innebär bl.a. att den av Sovjet 1952 nedskjutna och 2003 återfunna DC-3:an fått en framträdande plats och att de flesta av flygplanen utomhus fått plats inomhus.

2010, 21–22 augusti. På Ladugårdsgärde i Stockholm firas att det är hundra år sedan en svensk, Carl Cederström, flög för första gången.

2010, oktober. Saab JAS 39 Gripen får sin första kvinnliga pilot när sydafrikanska flygvapnets pilot kapten Catherine Labuschagne genomför sin första soloflygning med Gripen.

2011, 29 mars. Regeringen beslutar skicka åtta JAS 39 Gripen från F 17 som fotounderstöd till NATO:s flygoperationer över Libyen.

2011, 7 april. Två st. JAS 39 Gripen sätts f.f.g. i aktion över Libyen.

2011, 25 oktober. NATO:s flygoperationer över Libyen avslutas och de svenska Gripenplanen återvänder till Sverige.

2012, april. Viggenprototyp nr. 1 skrotas efter att ha stått utomhus i 30 år vilket har lett till svåra rostangrepp. Protesterna mot ”vanskötseln” från flygentusiaster runt om i världen är starka.