Dokument
Nedan finns de dokument som är gemensamma inom försvarsgrenarna, presenterade.
Dokumenten finns även att läsa i pappersform hos Krigsarkivet. Gå till sidan FMGEm/Krigsarkivet för att få lite mer info.
A Swedish Success
Avgörande faktorer för markteleunderhållssystemets effektivitet
Boden radio, en minnesskrift
Chiffreringsapparater
Den optiska telegrafen
Erfarenheter från utveckling av försvarsmaktens informationssystem
Fjärrskriftsystem och dess centraler 1938 - 1997
FRA:s förbindelser med norska motståndsrörelsen
Försvarselektronik från svenska leverantörer
Försvarets Fasta Radiolänknät - Försvarets Telenät - Ett historiskt perspektiv
Försvarsmaktens totalförsvarssamverkan under kalla krigets dagar
Krypteringsapparater
Kuriosa
LedsystT
LuLis historia
Markteleunderhållssystemet under tiden 1950 till 2000
Meddelandeförmedlingscentral MFC
Morsetelegrafi
STABSRADIO CT 450
Svenska försvaret och radioindustrin
Svenska kryptobedrifter under Andra Världskriget
System radiosändare RT-02
Så knäcktes Z-maskinen
Transportabelt samband/TpSb, en rörlig resurs för civil ledning
Utvecklingen av radiotekniken, översikt
Världens första kryptomaskin
Ärendefördelning i armén högre staber
A Swedish success (44 KB) Författare: Bengt Beckman.
Breaking the German Geheimschriber during WW2
Avgörande faktorer för markteleunderhållssystemets effektivitet (0,5 MB)
(F04/10) Författare: Örjan Eriksson.
Dokumentet är en fortsättning på ”Markteleunderhållssystemet under tiden 1950 till 2000 FHT F17/09”, som visade att några faktorer hade varit av avgörande betydelse. En analys av dessa faktorer ger en sammanfattning av intressanta erfarenheter.
Härutöver görs - baserad på erfarenheter från markteleområdet - en jämförelse med den nya materielförsörjningsstrategin, som kan vara intressant beroende på att marktelemateriel anskaffats i konkurrens och i stor omfattning från utländska leverantörer.
Chiffreringsapparater (142 KB) Författare: Kjell Kulle.
Den optiska telegrafen (63KB) Författare: Gösta Runmark.
Boden Radio, en minneskrift (0,9 MB) Författare: Almén, Berg, Dahlquist, Jacobsson, Lundberg (A06/20)
Den första utgåvan producerades 1995 i samband med att Sveriges Radio då fyllde 70 år. Nu skriver vi 2011 och det är 90 år sedan den första officiella rundradiosändningen i Sverige gjordes från Radiobunkern i Boden.
Förordet 1995 skrevs av Gun Holmström som då arbetade vid Sveriges Radio i Luleå.
Erfarenheter från utveckling av försvarsmaktens informationssystem (2,2 MB) Författare: Örjan Eriksson (G01/21)
Denna rapport är en beskrivning av erfarenheter från utveckling av försvarsmaktens informationssystem och med värdering av utvalda informationssystem inom dåvarande Krigsmakten och Försvarsmakten samt omfattar tidsperioden 1950 - 2000.
Informationssystem definieras här som ett system som ger IT-stöd och används för att samla in, lagra, bearbeta och distribuera information för ett område och/eller verksamhet och därigenom stödjer kommunikation och arbete inom och mellan organisationer.
I samband med teknikutveckling och den ökade informationstekniska utvecklingen mm påbörjades studier och utveckling av informationssystem för de olika stridskrafterna. Allteftersom dessa utvecklades och olika erfarenheter drogs framkom att t ex tekniken inte möjliggjorde de reella behoven. Kostnadsberäkningar och planeringstider blev överoptimistiska och några stora projekt blev avslutade i tidiga skeden – allteftersom detta upprepades växte en tanke fram om att de genomförda verksamheterna saknade en systematisk erfarenhetsbeskrivning med värdering.
Fjärrskriftsystem och dess centraler 1938 - 1997 (38 MB) Författare: Hans Bruno, Hans-Ove Görtz. (F02/16)
Denna rapport är en omarbetad och fördjupad beskrivning över dåvarande FHT rapport Fjärrskriftsystem som Arne Svensson arbetade fram inom FHT till 2003. Fördjupningen omfattar bl a tydligare bakgrund till den allmänna utvecklingen, utveckling av fjärrskriftcentraler samt tekniskt underlag från dåvarande Kungliga Telestyrelsen.
Utvecklingen av fjärrskriftsambandet inom flygvapnet har överste C-G Simmons beskrivit i sin bok, "Utvecklingshistoria om Sambandsfunktioner inom flygvapnet". Vissa textdelar av boken har använts i denna rapport för att ge en bredare överblick.
I denna rapport beskrivs inte MFC-systemet och MILTEX abonnentsystem närmre – för djupare studier hänvisar vi till Harald Andréassons FHT rapport F06/08 Meddelandeförmedlingscentral (MFC) samt Bernt Söreskogs FHT rapport F05/10 MILTEX abonnentsystem.
FRA förbindelser med Norska motståndsrörelsen (42KB) Författare: Bengt Beckman.
Försvarselektronik från svenska leverantörer (G01/2014)
Inom Försvarets historiska Telesamlingar, FHT, har under ett antal år pågått en verksamhet med att i form av artiklar och uppsatser beskriva produkter och system som ingår i främst försvarets marktelesystem.
Under de senare åren har arbetet inriktats mot att förutom enskilda apparater och delsystem även behandla bakgrund som studier och utredningar, anskaffningsförfarande samt funktionella och tekniska egenskaper hos systemen.
För något år sedan väcktes frågan om att också behandla de företag verksamma i Sverige som medverkat i utveckling och produktion av produkter som ingår eller ingått i försvarets lednings- och vapensystem. Fortfarande med huvudinriktning mot marktele. För att få en mer heltäckande bild har dock vissa telesystem ingående i flygvapnets avioniksystem medtagits. Dessutom behandlas översiktligt i ett kapitel den tekniska utvecklingen och kompetensförsörjningen.
Resultatet av arbetet presenteras nu i denna bok som ges ut i samband med att FHT:s 30 års jubileum. Tidsperioden som behandlas är i stort sett från förra sekelskiftet med tyngdpunkt på tiden efter andra världskriget.
Försvarets Fasta Radiolänknät - Försvarets Telenät - Ett historiskt perspektiv (27 MB) (F01/96) Författare: Göran Kihlström m fl.
Försvarets Fasta RadioLänknät (FFRL) och dess fortsättning Försvarets TeleNät (FTN) har funnits till sedan början av 50-talet.
I denna skrift görs ett försök att dokumentera bakgrund till FFRL:s tillblivelse, utbyggnad och utveckling med tonvikt vid den tekniska systemutformningen och det materiella innehållet. Även vidareutvecklingen inom FTN skildras,
dock med viss tonvikt på radiolänkdelama.
En del av utrymmet ägnas åt människorna bakom FFRL/ FTN d v s de entusiastiska ingenjörerna och teknikerna som förverkligade nätet.
Sambandssystemens (bl a FFRL:s) utveckling sett i ett operativt/taktiskt perspektiv har tidigare tecknats av överste Simmons i ett antal artiklar i FMV:s tidskrift TIFF.
Öv Simmons artiklar finns att läsa i:
Flygvapnets signaltjänst (11,5 MB) Författare: Carl-Gustaf Simmons,
(F02/05) Sammanställt av Rolf Hjerter.
Försvarsmaktens totalförsvarssamverkan under kalla krigets dagar (18 MB)
(A01/09) Författare: Lars Navander och Rolf Johansson.
Den svenska modellen att samordna militära och civila resurser till ett totalförsvar med uppgift att hävda Svedroiges territoriella integritet och försvara landet mot väpnat angrepp har sedan 1900-talets början varit djupt förankrat i det svenska samhället. Mål, uppgifter och samarbetsformer har dock varierat över tiden i förstra hand beroende på förändringar och händelser i vårt närområde.
Huvudsyftet med detta dokument är att redovisa vilka föreskrifter, regler och anvisningar som gällde för samverkan inom totalförsvaret under kalla krigets dagar samt därefter. Genom ett antal exempel redovisas erfarenheter från den praktiska tillämpningen av regelverket.
Beskrivningen är fokuserad på den regionala nivån med tyngdpunkt på Högre regional nivå. Dokumentet beskriver, dock mindre detaljerat, även totalförsvarssamverkan på Central och Lokal nivå. Samverkan har skett inom en mängd fackområdxen eller funktioner, såsom t ex ledningssystem, postbefordran, transporter, elförsörjning m fl. Funktionen ledningssystem används här för att belysa och ge exempel på samverkan inom en funktion. Övriga funktioner är endast nämnda.
Krypteringsapparater (101KB) Författare: Kjell Kulle.
Kuriosa (35 KB) Författare ej angivet.
LuLIS historia (1,4 MB) Författare: Åke Nowén och Peder Swenman.
(F05/08)
Markteleunderhållssystemet under tiden 1950 till 2000 (12,4 MB)
(F17/09) Författare: Örjan Eriksson.
Begreppet marktele dök under femtiotalet upp i flygvapnet för att särskilja telemateriel i marksystem från telemateriel i flygplan.
Utredningarna V 66 och U 80 definierade begreppet marktele på ett likartat sätt.
Marktelebegreppet har i många sammanhang varit svårt att få gehör och förståelse för hos taktisk och operativ personal samt plattformsintressenter, vilket medfört att markteleområdet betraktats som ett udda område inom försvaret.
Generellt kan markteleområdet sägas ha fungerat bra med hög tillgänglighet och till rimliga kostnader. Detta har verifierats av bland annat strilchefer i flygvapnet, som varit mycket beroende av områdets funktion. I dokumentet beskrivs marktele från ca 1950 fram till 2000.
Meddelandeförmedlingscentral (MFC) (2,5 MB) Författare: Harald Andréasson. (F06/08)
År 1974 gav dåvarande Försvarstaben i uppdrag åt Försvarets Materielverk ( FMV ) att utreda försvarets data- och fjärrskrifttrafik. Året därefter presenterade FMV utredningen ”Data- Fskr 75”. I denna drogs riktlinjerna för bland annat moderniseringen av fjärrskriftnäten med MILTEX och meddelandeförmedlingscentraler ( MFC ) upp.Under 1977 togs det fram en kravspecifikation för MFC .
Det nya nätet för fjärrskrift- och låghastighetsdata ( 300 bitar/sek ) skulle komma att ersätta det då befintliga Krigs- och fredsfjärrskriftnätet. Krigs- och fredsfjärrskriftnätet var ett mellanlagrande nät, huvudsakligen med manuell förmedling mellan abonnenter vilka var anslutna med fast kopplade förbindelser till någon av nätets förmedlingscentraler, så kallade undercentraler (UC ). Utrustningarna i nätet arbetade med hastigheten 50 Baud och koden CCITT nr 2 ( ITA2 ).
Det nya nätet skulle trafikeras av nya terminaler för låghastighetsdata, hantera ”uppringt” samband men även kunna ta över de gamla fjärrskriftabonnenterna . Kod- och hastighetskonvertering skulle möjliggöra trafik mellan de olika abonnenttyperna, men krävdes även för samtrafik med andra nät.
Till en början skulle de äldre fjärrskriftmaskinerna nyttjas som abonnenter för att successivt ersättas av de nya terminalerna. Arbetsnamnet på denna nya utrustning var ”Dataöverföring av Telex-typ” ( DATEX ) vilket senare ändrades till ”Militär textöverföring” ( MILTEX ).
Norsk Data AB fick 1980 uppdraget att leverera MFC. Som underleverantör avapplikationsprogramvaran anlitade Norsk Data AB, det norska bolaget Computas A/S.
MFC-systemet var i drift under tiden 1987-02-10 -- 1999-12-21.
MILTEX abonnentsystem (1 MB) Författare: Bernt Söreskog.
(F05/10)
Under 1970-talet planerades en omfattande modernisering av försvarsmaktens fjärrskriftssamband och en övergång från speciella fast kopplade fjärrskriftsförbindelser till förmedlade förbindelser i försvarets- (ATL) och Televerkets telenät (ATN).
FMV fick 1974 i uppdrag av Fst att genomföra en omfattande utredning om försvarets data- och fjärrskrifttrafik. I utredningen som leddes av FMV:A deltog förutom FMV:F och FMV:M även företrädare för de administrativa delarna av FMV. Under den här tiden fanns en i vissa frågor ganska öppen motsättning inom FMV främst mellan FMV:A och FMV:F, men även inom FMV:F (främst beträffande hur fjärrskrifttrafiken skulle hanteras).
Data-Fskr-utredningen angav ett kretsförmedlat nät med X.21. Det var orealistiskt och infördes inte. MILPAK infördes på andra grunder.
Morsetelegrafi (73 KB) Författare ej angivet.
Stabsradio CT450 (86 KB) Författare ej angivet.
Studier och verksamhet inom försvarets ledningssystem under 1990-talet som ledde till etableringen av LedsystT (1,5 MB) Författare: Göran Kihlström, Håkan Davidsson, Jan Flodin. (F 01/14)
Detta dokument har utarbetats inom FHT urvalsgrupp Flyg.
Avsikten med dokumentet är att det skall ge en översikt av det omfattande arbetet med studier och utredning av försvarets ledningssystem som utfördes med stora insatser under 1990- talet.
Slutsatserna som drogs ledde bl. a. till att försvaret beslutade starta projektet LedSystT. Ett antal av de personer som deltog i arbetet har träffats, diskuterat och nedtecknat sina erfarenheter av det arbete som utfördes. Både positiva och negativa synpunkter liksom episoder som inträffat under arbetet har behandlats.
Svenska försvaret och radioindustrin (1 MB) Författare: Göran Kihlström
(G 01/18)
Detta dokument beskriver kortfattat företag/organisationer, radioutrustningar och radiosystem som levererats till det svenska försvaret.
Dokumentet är framtaget för utställningen ”Försvarsradio 100 år” vid Ledningsregementet i Enköping den 6 oktober 2018.
Flera av förtetagen och de produkter som omnämns finns beskrivna i ett antal FHT dokument som återfinns på FHT hemsida under de olika dokumentflikarna.
Svenska kryptobedrifter under andra världskriget (52 KB)
Författare: Bengt Beckman.
System Radiosändare RT-02 (10 MB) Författare: Hans-Ove Görtz.
(F05/12)
Ett för försvarsmakten gemensamt telekrigsvapen
Beredningsarbetet uppstartades under slutet av 40-talet med bland annat underrättelser från svenska militärattachéer om den strategiska betydelsen av navigation på långvågsbandet samt med signalspaning av FRA. Det kalla kriget med två starka block, Atlantpakten (NATO) och Warszawapakten (WP), samt kärnvapenhotet innebar att de kärnvapenbärande bombflygplanen från båda sidor behövde ett bra navigeringssystem för att med säkerhet kunna hitta sina mål och att det var av stor vikt att kunna störa den andra sidans navigeringssystem. Sveriges geografiska placering var strategiskt intressant, dels var vi i behov av att skydda vårt land mot flygplan, fartyg och fjärrstyrda robotar och dels var vårt läge intressant för såväl störnings- som ledningsändamål.
Mycket tidigt togs beslut om att det ryska navigeringssystemet på långvåg (LV) skulle störas.
Så knäcktes Z-maskinen (74 KB) Författare: Bengt Beckman.
Transportabelt Samband/TpSb, en rölig resurs för civil ledning (0,4 MB) Författare: SOU 2005:8 (A01/2020)
TpSb
Ett utredningsuppdrag till Försvarsdepartementet 2004
Rubricerad Ledningsstödresurs skapades för att nyttjas för den högsta civila ledningen vid uppträdande utanför fasta grupperingsplatser såsom ordinarie i Stockholm eller fortifikatoriskt skyddade platser utanför Stockholm.
Ledningsstödresursen kunde inte betjäna någon stor personell styrka utan ett starkt urval var tvunget att göras. Resursen ägdes och var anskaffad i sin helhet av Fastighetsverket och betjänades med såväl värnpliktig personal som ordinarie personal från regeringskansliet. Värnpliktig personal till enheten utbildades vid dåvarande S1 i Enköping (nuvarande LedR). Stor del av materielen fanns förrådsställd i Enköping.
All information runt TpSb var vid denna tid hemligstämplad.
Allteftersom utvecklingen i Sverige och omvärlden förändrades till ett mera internationellt perspektiv, förändrades även synen på hur ledning skulle bedrivas. Såväl militärt som civilt började behovet av särskilt anordnade mobila ledningsplatser ansågs minska. Behoven av att kunna uppträda rörligt för de högsta ledningsorganen minskade jämväl.
Under början av 2000-talet startade funderingar på civil sida på huruvida en särskild resurs för att kunna uppträda rörligt, fortfarande erfordrades. Jämväl uppstod då även frågan om dennas avveckling och hur det borde hanteras.
2004-06-17 ställdes därför uppdraget till Fö att utreda detta.
Här infogad SOU 2005:08 är utredningens inlämnade svar av 2005 februari
Underlaget sammanställt av Christian Jansson.
Utvecklingen av radiotekniken, översikt (2 MB) Författare: Göran Kihlström. (G02/18)
Detta dokument innehåller en kortfattad översikt om den allmänna radioutvecklingen.
Översikten togs fram till utställningen ”Försvarsradio 100 år” vid Ledningsregementet i Enköping den 6 oktober 2018.
Världens första kryptomaskin (54 KB) Författare: Bengt Beckman.
Ärendefördelning i armén högre staber (0,7 MB) Författare: Christian Jansson (A03/20)
Dokumentet härstammar från Göta Signalregemente (S2) och därstädes enheten CBSA (Centrala Befälsgruppen Skol-Avdelningen).
Dokumentet är daterat 1968-01-29.
Övriga dokument
FAL-A 2020-04-22 (Fasta anropssignaler för lägre förband inom armén)
Föreskrifter för signalering (1931)
(Ett tack till Mats
Nordström, Luftförsvarsgruppcentral S16 "Sländan", som bidragit med boken)
TPM 6.1 (A) Fasta anropssignaler för marinen : TPM 6.1 (A) 2016 (Länk till FM)
Grundläggande bestämmelser rörande Signaltjänsten vid, Armén, Marinen och Flygvapnet. (GBS 1942)
(Ett tack till Mats Nordstöm för "boken".
Mats finns på Luftförsvarsgruppcentral S16 "Sländan").
H SB G 2016 (Handbok Samband Grunder)
LEO: Databehandling och operativ ledning inom försvaret, 1972-89
Transkript av ett vittnesseminarium vid Högkvarteret i Stockholm den 15 januari 2008.
Televerkets författningssamling Serie B:91 A Frekvensplan
Artiklar ur Flygvapennytt
Psykologiska försvaret (nr 2/67)
Totalförsvar (nr 1/68)
Totalförsvaret kräver starkt luftförsvar (nr 4/70)
