Försvarets Historiska Telesamlingar

---

Historik
Under beredskapstiden på 1940-talet utövades luftbevakning av frivillig personal, s k "tornsvalor". Systemet var mycket enkelt uppbyggt. Luftbevakarna var placerade på höga punkter, brandtorn och liknande befintliga utkiksplatser, och var utrustade med en vanlig telefon kopplad till den lokala telefonstationen. Vid rapport ringde de upp växeltelefonisten som kopplade samtalet vidare. Dessa s k luftförsvarssamtal hade högsta prioritet men rapporteringssättet var ändå långsamt.

På 1950-talet utvecklades det första moderna systemet för stridsledning och luftbevakning, Stril 50, som omfattade både radarluftbevakning och optisk luftbevakning.

Sedan Stril 50 har den optiska luftbevakningen moderniserats i flera steg. 1972 infördes OPUS-systemet på omkring hälften av luftbevakningskompanierna, främst i kustområden. OPUS innebar en enkel typ av datarapportering som ökade rapporteringshastigheten. I mitten av 1980-talet infördes den s k kravattpresentationen som möjliggjorde målföljning på optiskt underlag och sampresentation av radarinformation och optisk luftbevakningsinformation på PPI i lfc och rrgc.

1994-06-30 utgick det gamla optiska luftbevakningssystemet, med anor från andra världskriget, ur krigsorganisationen. En ändrad hotbild, telenätets modernisering samt brist på reservmateriel innebar att systemet inte längre var taktiskt eller ekonomiskt försvarbart.

I dess ställe infördes ett nytt optiskt luftbevakningssystem, LOMOS (Luft- Och MarkObservationsSystem), efter beslut av regeringen i april 1994. LOMOS, som bygger på kommersiell materiel, har bättre funktionalitet och större flexibilitet än tidigare system. Som leverantör av DBU-systemet valdes Telub Teknik AB, numera Enator Telub AB. De första leveranserna av LOMOS skedde i juni 1994.

Organisation
LOMOS består av ett antal observationsstationer, Obs, och en observationscentral, Oc, inom varje strilbataljon. LOMOS-personalen inom en strilbataljon är organiserad i tre Obs-kompanier och leds av strilbataljonstaben.

Obs-kompanierna består vardera av fyra Obs-plutoner med två Obs-troppar samt en underhållspluton om 43 personer. Varje Obs-tropp består av fyra Obs-grupper om åtta personer. Ett Obs-kompani i varje strilbataljon har en Oc-pluton om 31 personer. Ett Obs-kompani omfattar totalt 339 alternativt 370 personer.

LOMOS organisation.

LOMOS är ett återtagningssystem vilket innebär att förbanden måste kompletteras med utrustning mm innan mobilisering för att kunna verka fullt ut. Tidskravet för återtagning är maximalt ett år. I nuläget (våren 1998) innebär ett återtagande anskaffning av Obs-utrustning samt lokaler, samband och materiel till tre Oc. Dessutom måste de tekniska lösningarna för datasamband med StriC och övriga intressenter utvecklas och implementeras.

Uppgifter
LOMOS är ett komplement- och reservsystem inom flygvapnets luftbevakning. Luftbevakningsrapporter från LOMOS kommer att lämnas till StriC efter filtrering i Oc. Lokalt för Gotland gäller att Obs kan lämna luftbevakningsrapporter direkt till Ledningscentral O1O (används om sambandet med fastlandet bryts). LOMOS lämnar även verksamhetsrapporter till totalförsvaret.

LOMOS lämnar information om flygföretag, framför allt företag på låg höjd under dagtid vid god sikt. Efter ett eventuellt tillförande av mörkerhjälpmedel kan dygnet runt-kapacitet erhållas. Vid bristfälligt radarunderlag skall luftbevakningsrapporterna från LOMOS ge tillräckligt underlag för insatsbeslut, förvarning och ledning av egen jakt.
Dessutom fungerar LOMOS som inhämtningssystem för information om verksamheter på land och till sjöss. Denna uppgift förser olika intressenter inom totalförsvaret med information.

LOMOS översikt.

Uppbyggnad
Obs utgörs av förberedda eller planerade platser för rapportering. Obs-platserna skall ha god sikt genom att vara högt placerade eller vara utrustade med någon form av torn. Dessutom krävs normalt tillgång till telefonabonnemang, eget eller inhyrt.

Antalet Obs är 600-700 och är, sånär som på i fjällvärlden, jämt spridda över Sveriges yta. Det kan finnas fler förberedda platser än vad man avser att utgångsgruppera på. Detta ger flexibilitet för att t ex kunna förtäta bevakningen i vissa områden och ge redundans vid eventuell utslagning.

Varje Obs benämns med två bokstäver, en s.k. "dubbellittera". Alla bokstäver utom I, O, A, Ä och Ö används. Eftersom antalet Obs överstiger antalet möjliga kombinationer av bokstäver återanvänds vissa kombinationer från Sydsverige i landets nordligaste del. (Detta påverkar inte det tekniska systemet eftersom det använder Obs-unika identitetsnummer.)

Obs utrustning utgörs av telefonapparater för tonsignalering, DTMF. Telefonapparaterna bör ha minne för kortnummer. Varje Obs tilldelas två telefonapparater. För närvarande (våren 1998) finns tre Oc där utbildning bedrivs, en i varje FK. Oc är grupperade enligt följande:

FK S	i FKC S
FK M	på F20 STRILS
FK N	på F21, samgrupperad med Rrgc/T i fredsanläggning

 

Oc på F20 STRILS används även för central utbildning. Samtliga Oc används idag som utvecklings-, utbildnings- och övningsanläggningar. Uppbyggnad av återstående tre Oc sker vid beslut om återtagning. Vid ett sådant beslut fullföljs också förberedd kommunikationsutbyggnad.

I Oc ingår en Televäxel 405 med digitala och analoga telefoner, och ett datorsystem, DBU 466, för mottagning, presentation, bearbetning och vidarerapportering av luftbevaknings- och verksamhetsrapporter.

För utbildning av personal tillhörande Obs-kompanierna finns tre Obs-utbildningsutrustningar per FK. Utrustningen omfattar: 14 telefonapparater, en televäxel, fem modem och en dator. Med hjälp av utrustningen kan man lära sig programmera Obs-telefonerna samt generera luftbevakningsrapporter och verksamhetsrapporter.

Läs mer i FHT dokumentet Luft- och Markobservationssystemet LOMOS 1994 - 2004 (9,3 MB) Författare: Mats Nordström. (F01/18).