FHT loggo Försvarets Historiska Telesamlingar

flygvapnet loggo


PH-39/F (1965-1990)


PH-39

PH-39 Dubbelantenn från sidan, med matarna.

Allmänt
Som tidigare nämnts så hade Luftförsvarsradarutredningen LFRU visat på de stora fördelar som kunde erhållas om man kunde kombinera spanings- och höjdmätningsfunktionerna i samma station med tredimensionell antennav-sökning av luftrummet, så kallad ”volymetrisk radar”. Man kunde då omedelbart få läge och höjd för varje eko och drastiskt öka kapaciteten jämfört med systemets riktning och avstånd och därefter invisning av nickande höjdmätare. Efter omfattande tekniska prov i samverkan med FOA anskaffades den första volymetriska radarstationen PH-39/F 1965.

PH-39 var integrerad i Stril 60 med huvuduppgift att förse luftförsvarscentral (lfc) och radargruppcentral (rgc) med höjdinformation om aktuella luftburna företag inom PH-39-radarns räckviddsområde.

Höjdmätningen sker kontinuerligt och automatiskt utan manuellt ingripande. Informationen matas till en automatisk databehandlings-utrustning, vilken på förfrågan från Lfc och rgc innehållande målpositions-angivelser i horisontalplanet kan ”leta upp” målet i radarinformationen, indikera dess höjd och sända uppgiften till beställaren utan mänskligt ingripande.

Kort beskrivning
I likhet med PH-40 var S/M-enheterna tillverkade av PLESSEY Radar i England och från början helt rörbestyckade men ersattes i slutet av 60- talet av samma heltransistoriserade störskyddsmottagare (ASTER) som även PH-40 och PS-08 utrustades med. ASTER-mottagaren innehöll tre mottagarkanaler på MF-bandet, Lin, Log och ”Dicke-Fix”.

Radarhöjdmätare PH-39/F bildar tillsammans med två radarsändare en fast radarhöjdmätarstation för tredimensionell avsökning i rymden. Höjdmätaren speciella antennsystem medger mycket snabba höjdsvep, vilket medför extremt snabb upprepning av ett eller flera företags målhöjddata.

Antennsystemet utgörs av två antenner vardera bestående av en reflektor och en höjdsvepstrålare. Reflektorerna är fasta och sitter på var sida om vridbordet. Matning av reflektorerna sker från höjdsvepstrålare. I dessa sker den vertikala lobavböjningen med hjälp av roterande trattstrålare. Reflektorerna har samma bäringsinriktning men olika höjdinriktningar. Varje antenn betjänas av en S/M-grupp, d v s en sändare och en mottagare.

Stationen var avsedd att användas tillsammans med en kalkylator för automatisk digitalbehandling av insamlad information.

Tekniska data
Frekvensband                   S-band (10 cm)
Pulseffekt                          ca 2,2 MW
Pulslängd                          2,5 μs
Pulsfrekvens (PRF)            500 Hz
Brusfaktor                         <9 dB

Ovanstående är hämtat ur Förstudie angående den historiska radar-utvecklingen inom Flygvapnet (F11/04 ) (2 MB) Författare: Karl Gardh.

Dokument som innehåller mer information om PH-39.

C2 History (8 MB pdf) Författare: Combitech AB.
C2 History (28 MB powerpoint-fil)

Flygvapnets Strilsystem, strilcentraler (12 MB) Författare: Bengt Myhrberg. (F01/06)

Markteleunderhållssystemet under tiden 1950 till 2000 (12,4 MB) (F17/09) Författare: Örjan Eriksson.

PS-41 Historik (6,7 MB) Författare: K-G Andersson. (F01/05)

STRIL-systemdokument, en sammanfattning (11 MB) Sammanställt dokument: Bengt Myhrberg. (F16/09)


Länkar

Civila och militära radarstationer i Blekinge (Göran Mossbergs hemsida)

PH-39 (AEF)

PH-39, 1965-90 (Arboga Robotmuseum)

Höjdradar PH-39 (Bergrum.se)


Bilder

Betongtornet med antennsystemet i camflagemiljöMottagarstativ och kontrollenhet

Betongtornet med antennsystemet i camflagemiljö. Mottagarstativ och kontrollenhet.

Överdelen av tornet med antennsystemÖverdelen av tornet med antennsystem

Överdelen av tornet med antennsystem.

Antennen

Antennen.


Återanvändning

 

23

Björnen omgjord till "villa".  (Foto: Leif Ström, F18 KF. Bilden tagen 2014)